Enligt god kreditgivningssed bör en kreditgivare tydligt informera en potentiell kredittagare om kreditens villkor redan innan ett avtal ingås. Dessutom kräver konsumentverket att kreditgivaren använder sig av SEKKI-blanketten, som är blanketten för standardiserad europeisk kreditinformation. Syftet är att förse kunden med all nödvändig information enligt EU-standard o ch därmed erbjuda en rättvis möjlighet att jämföra mellan olika europeiska långivare.
SEKKI-systemet trädde i kraft den 1 december 2010 och syftar till att förtydliga kreditgivares lånevillkor för potentiella kunder innan något kreditavtal ingås. Kredittagaren ska på så vis ha möjlighet att jämföra flera kreditgivare innan ett beslut fattas. Tydlighet, transparens och konsumentens rättigheter utgör systemets nyckelelement. Eftersom systemet är standardiserat tillämpas det givetvis i samtliga EU länder och det finns särskilda krav på att blanketten ska tillhandahållas antingen som papper eller som PDF-fil.
I motsats till vad man skulle kunna tro är SEKKI-blanketten relativt enkel. Den består av fem följande delar som fylls i av kreditgivaren:
1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter
2. Beskrivning av huvuddragen i kreditprodukten
3. Kreditkostnader
4. Andra viktiga rättsliga aspekter
5. Ytterligare information när det gäller distansförsäljning av finansiella tjänster
Mallen finns även att ladda ner på bl.a. konsumentverkets hemsida och innehåller utförliga instruktioner för att hjälpa kreditgivaren fylla i blanketten korrekt.
Liksom i traditionella avtal framgår det tydligt vilken information som måste anges och vilken som är frivillig. I det senare fallet används symbolen (*) i kolumnerna till vänster.
Det finns samtidigt rader i blanketten som inte är tillämpliga för en del kreditgivare, då mallen trots allt är standardiserad och används av alla kreditförmedlare. I sådana fall är raderna markerade med ”i tillämpliga fall” i kolumnerna till höger och bör endast fyllas i om de är relevanta för kreditgivaren. Det är givetvis viktigt att inte radera den typen av rader från dokumentet, utan lämna dem tomma, stryka över dem eller skriva ”ej tillämpbart”.
Texterna som finns inom hakparenteser i kolumnerna till höger utgör mycket konkreta förklaringar som har till syfte att hjälpa kreditgivaren att förstå precis vad som efterfrågas. Självfallet ska kreditgivaren radera förklaringarna och istället fylla i den egna informationen.
Skulle kreditgivaren önska tillgängliggöra ytterligare information för kunden går det naturligtvis bra att bifoga fler dokument. Det finns inget som förhindrar kreditförmedlaren från att lämna information som inte krävs av SEKKI-blanketten. Likaså har konsumenten naturligtvis alltid rätt att be om mer information än den som tillhandahålls via blanketten.