4Finance replikerar angående sms-lån och terror

Det här är en replik på de senaste tidens ”smslån och terror”-artiklar som började få spridning och som jag själv uppmärksammade i bloggposten  ” Ingen ursäkt att sätta likhetstecken mellan sms-lån och terrorresor pga dåliga matematikkunskaper”. Skribenten är Niklas Weidel, marknadsansvarig för 4Finance som äger ungefär 50% av smslånemarknaden i Sverige och som var ett av företagen som hängdes ut i ett av de mest kritiska inläggen.

Den 23’e juni braskar HelaGotlands ledarskribent Mats Linder ut under rubriken ”Något måste göras när SMS-lån blir IS-lån” en tirad av illa faktabaserade slutsatser för att skapa enkel uppmärksamhet.

Vad som är ledsamt uppenbart i ledaren är den totala bristen på journalistisk integritet, både när det kommer till förutfattade meningar om snabblån som slutsatserna över den problembild som finns med s.k terror-resor och rekrytering av unga till IS.

Att blanda äpplen och päron har sällan gjorts i en så pass galen utsträckning. För att kunna räta ut ”argumenten” i ledarartikeln behöver vi först särskilja de olika ämnen som den innehåller. Låt oss börja med det första ämnet, s.k SMS-lån, då det uppenbart är Vivus som han använder som exempel (då han bevisligen bara orkade läsa första raden på första sajten han fick fram i Google).

”Företag som ger sms-lån ägnar sig åt att låna ut pengar till dem som inte borde låna.” – Förutom den trötta repetitionen av tio års panikrubriksättande ges här exempel på en moralism som är genomgående, att ingen annan än Mats ären  medveten människa som kan ta egna beslut. Vem som ”borde” låna eller inte är inget som fastställs på andra grunder är rent förtjänstmässiga av privatägda bankbolag, vilka ställer en stor grupp i samhället helt utan möjligheter (pga att de flyttat ”för många” gånger, är egenföretagare, är nyanställda osv). Det är det behovet som ”snabblån” delvis fyller. Samtidigt finns det också ett stort behov av att låna pengar väldigt temporärt, och där de vanliga bankerna inte har något som helst alternativ. Det är huvudpoängen med snabblån – lån för temporära utgifter, som man inte vill dras med i flera år.

”Och de tar bra betalt för det.” – Som alla företag behöver även snabblån gå med vinst. Vad man oftast inte tänker på är dock att ett snabblån löper bara över en enda månad, till skillnad från vanliga privatlån där man har många år på sig att tjäna in pengar på kunden. Ställt i relation till övriga marknaden så är ett lån på 1000kr som kostar 100kr inte alls orimligt. Vilka tjänster kostar en hundring per månad? Ganska många. Om detta sägs ingenting.

”Höga räntor och dryga avgifter för dem som får svårt att betala.” – Att obetalda skulder blir dyrt i längden är knappast något som är unikt för just snabblån, utan är likadant för alla obetalda fodringar och räkningar. Det är dessutom rätt irrelevant som argument då det inte handlar om vad tjänsten eller produkten kostar.

” Trots att sms-lånen länge beskrivits som ett problem så har staten aldrig på allvar gjort något åt det. Även om en ny lag som ska reglera verksamheten trädde i kraft i fjol.” – Vad kan detta bero på, tro? Kanske kan det vara som så att snabblånens problematik är kraftigt överdriven, och att branschen ifråga i och med ny lagstiftning och regleringar faktiskt fungerar ganska bra.

” Över 200 procents ränta! När riksbankens styrränta är negativ.” – Om Mats är medvetet ignorant över vad en effektiv ränta är eller inte, förtäljer inte historien. Men att riksbankens styrränta inte har någonting alls att göra med privata utlåningsräntor, utan är vad riksbanken tar ut i egen ränta när den lånar ut till banker, borde vara enkelt att ta reda på för en journalist.

” Vilka krav ställer denna långivare på låntagaren, för att lånet ska beviljas? Fyllt 18 år Har ett svensk mobiltelefonnummer.“ – Här blir det pinsamt uppenbart att Mats på eget bevåg sorterat bort all information som inte är önskvärd för hans argument. För den faktiska texten på hemsidan han påstår sig kopierat från lyder ordagrant: ”sökanden måste vara minst 18 år, vara svensk medborgare, inneha svenskt mobilnummer och svenskt kontonummer samt genomgå en sedvanlig kreditprövning”.

Men om han hade delgivit den korrekta informationen så hade han såklart inte kunnat följa upp med sin paniska slutsats att ”Det sker ingen eller nästan ingen prövning av kreditvärdigheten”. Vilket är löjeväckande felaktigt och tyder på en total brist på både fakta och integritet, utan hittar på helt fritt för att kryssa en poäng som inte existerar. För den med ork nog att alls kolla upp finansinspektionens regler över kreditgivning framstår snabbt att det krävs stränga kreditprövningar även av snabblån. Det finns ingen som vill låna ut pengar man aldrig får tillbaka igen, och för att undvika detta använder man sig av komplexa system som viktar massor av information för att få fram ett så kallat ”credit score”, en kreditvärdighet, för var enskild kund.

Om vi sedan går över till Mats andra ämne, att terrorister tar snabblån för att finansiera sina resor till mellanöstern, är det inte vår sak att ge oss in i den samhällsdebatten. Men det är tragiskt att se reella samhällsproblem, som det faktiskt är att rotlösa ungdomar tas så dåligt om hand och ges så bistra framtidsutsikter att de blir potentiella offer för terrororganisationers rekrytering, behandlas så ovärdigt. För oavsett hur en person som bestämt sig för att dennes liv inte längre är värt något mer än att offras för någon annans skull väljer att fixa pengarna som behövs för resan, så har det hemska redan inträffat långt före det.

För att slå in spiken på sin kista helt själv avslutar Mats med ”För övrigt använder de hugade terroristerna även andra metoder för att finansiera sig. Och vanliga banklån.” – vilket verkligen ställer hela hans argument mot väggen. Ska vi alltså förbjuda alla former av möjliga sätt att skaffa pengar, eftersom de potentiellt skulle kunna användas av några få individer på fel sätt? Ska vi förbjuda banklån? Ska vi förbjuda bidrag? Ska vi förbjuda arbete också?

Att mixa ihop två helt olika saker, bara för att de är clickbait-tacksamma braskrubriker, på det här viset är osmakligt och oseriöst. För att inte säga fullständigt felaktigt och kontraproduktivt.

För den som undrar vad snabblån egentligen kostar i relation till andra låneformer, uppmanar vi att besöka vår vår Facebooksida  där vi har en lång och konkret jämförelse.

Niklas Weidel
Marknadschef 4Finance AB

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *