Advokatsamfundet avstyrker förslaget om ny ”snabblånelag”

I oktober 2016 presenterades utredningen ”Stärkt Konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter”. Ett förslag som på flera punkter är tänkt att begränsa konsumentkrediter med en effektiv ränta på över ca 30%. Med den gränsen hamnar samtliga smslån inom detta förslag vilket inte är så konstigt. Det är primärt ett förslag för att begränsa smslånen – på gott och ont.

Förslaget har nu gått ut på remiss till ett flertal olika instanser. Bland annat har Sveriges Advokatsamfund yttrat sig. De sammanfattar med ”Advokatsamfundet avstyrker förslaget”.

Advokater ger fingret åt förslaget om ny snabblånelag

Finns det behov? – Visa det tack

Enligt Advokatsamfundet har inte utredarna ”visat att det föreligger ett behov av reglering”. Det är viktigt att se på formuleringen och att samfundet alltså inte tar ställning för eller emot smslån. De hävdar inte att det är ett bra eller ett dåligt lån. De har enbart tittat på utredningen och menar att den är bristfällig gällande fakta som skulle väga så tungt att en lagändring behöver ske.

I utredningen har man utgått från information från Kronofogden för att presentera hur stort problemet är med ”överskuldsättning” som skett på grund av smslån. Även om utredarna lyfter fram att denna informationskanal har brister så har man ändå valt att utgå från den statistiken.

”I utredningens egna undersökningar av överskuldsättning har förekomst hos Kronofogdemyndigheten använts som indikator på att ett hushåll är överskuldsatt. Utredningen erinrar dock om att alla som förekommer hos Kronofogdemyndigheten inte är överskuldsatta och att alla överskuldsatta inte heller finns hos Kronofogdemyndigheten”. /s 84 i  Stärkt Konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter

Detta vänder sig Advokatsamfundet mot då det grundläggande för en ny lag är att det finns ett tydligt behov. De anser inte att detta behov kan styrkas enbart utifrån antalet personer som kommer till Kronofogden på grund av obetalda smslån. Detta utifrån flera aspekter.

Det är lätt att utgå från att de som dras till Kronofogden inte har betalningsförmåga. Om det är så kan man därmed hävda att dessa är överbelånade och att lagarna därmed borde stramas åt gällande kreditprövning hos smslåneföretagen samt att räntan borde pressas ner. Men det bygger enbart på ett rationellt ekonomiskt tänkande. Man måste därmed skilja på betalningsoförmåga och betalningsovilja. I sitt yttrande skriver de att:

”Det går inte av statistiken att dra några slutsatser om hur omfattande problemen är eller vad det är som leder till att personerna hamnar hos Kronofogdemyndigheten”

Utöver det framgår det inte heller i statistiken som betalningsoförmågan uppstått efter att krediten tecknats eller om den redan fanns när personen ansökte om lånet. En person kan ha god ekonomi när en låneansökan skickas in. Kreditföretaget gör en kreditupplysning och anser att god betalningsförmåga finns.  Men sedan kan händelser ske som gör att betalningsförmågan minskar avsevärt. Om det nu uppstår en överskuldsättning är detta inte på grund av lånets villkor eller bristande kreditprövning. I detta fall skulle inte hårdare krav på kreditgivarna göra någon skillnad. Hur många det är som kommit till Kronofogden på grund av en sådan situation går inte att utläsa i statistiken.

Utredningen bygger alltså hela idén om en ny lag på att de flesta hos Kronofogden är överskuldsatta. Något som man lätt kan vända sig emot (vilket de själva delvis även gör). Denna svaga grund till lagen vänder sig även Advokatsamfundet emot.

Advokatsamfundet ” ifrågasätter därför huruvida det finns sakliga skäl för att införa ny lagstiftning, utan att djupare och bättre empiriska analyser genomförs” /s3.

Kommentar: I utredningen står det att:

Konsumentkreditinstitut som lämnar fristående krediter, men som inte av utredningen betraktas som snabblånebolag, lämnar en lika stor andel ansökningar om betalningsförelägganden, om man sätter dessa i relation till antalet beviljade krediter, som snabblånebolagen” (s.167)

Precis som nämnts i tidigare blogginläggfinns det fördelar med att se över snabblånen. Men utredningen visar att antalet betalningsförelägganden på andra lån är lika stora som på sms-lånen. Detta om man utgår från statistiken från Kronofogden – som Advokatsamfundet i sin tur inte anser vara tillräckligt grundlig för att man ska kunna dra en tydlig slutsats.

Risken finns helt enkelt att lagen införs men enbart skapar en slags ”symbolhandling”. Regeringen kan vara nöjda över att de ”tagit i med hårdhandskarna” mot sms-låneföretagen. Om detta sedan skulle återspegla sig i en minskad överbelåning och färre personer hos Kronofogden är inte lika säkert.

Kommer regleringen ge önskat resultat?  – Visa det tack

Vidare vänder sig Advokatsamfundet mot bristande information gällande om regleringen verkligen skulle uppnå syftet.

Positiv till idén

Även om Advokatsamfundet ställer sig kritisk på flera punkter så ställer de sig ”principiellt positiv” till den grundläggande tanken bakom utredningen. Den innebär att man primärt ska påverka missförhållanden genom olika ekonomiska incitament istället för att skapa otydliga förbud.

Kommer behovet att minska?

I remissen antar de att smslån tecknas utifrån att låntagaren upplever ett kreditbehov. Det är nog få som inte håller med om deras resonemang på denna punkt. Även om det finns undantag (jag har själv provat smslån utan att ha det kreditbehovet) så tecknas de allra flesta lån av personer som är i behov av pengar.

Det spelar alltså inte någon roll om det finns 1000 olika smslån i Sverige eller om de marknadsför sig extremt aggressivt och ger lån till ”vem som helst”. (Lite som den bild som media gärna målar upp av branschen). Så länge som inte behovet av pengar finns kommer ingen att teckna lånen.

Så – grunden är ett behov hos låntagarna. Däremot menar Advokatsamfundet att ”Utredningen förklarar inte varför de föreslagna åtgärderna skulle kunna förväntas leda till att detta (upplevda) behov skulle minska”.

En risk som de lyfter upp är ett utökad utbud av olagliga lån. Skulle exempelvis ränte- och kostnadstaket införas (som är två av förslagen i utredningen) skulle dagens smslån försvinna i den form de finns idag.

Om låntagarna då vänder sig till den svarta sektorn minskar  möjligheten för låntagarna att få hjälp med sin överskuldsättning, via ex. skuldsanering. De skriver därför att:

” Det föreligger således en påtaglig risk att de mest utsatta konsumenterna drabbas negativt”

Advokatsamfundet citat

Kommentar: Den 1:a januari 2016 sänktes ROT-avdraget från 50% till 30%. Många byggföretag hade innan varnat för att detta skulle innebära ökat svartjobb. Med andra ord att en allt för begränsad lagändring skulle gynna den svarta marknaden. År 2016 utnyttjades ROT-avdraget till en summa av 11,1 miljard av totalt ca 1 miljoner personer. År 2015 var siffrorna 19,7 miljarder och 1,2 miljoner personer. Man kan hävda att det finns andra orsaker än svartjobb bakom dessa siffror men flera inom branschen vill hävda att siffrorna speglar svartjobben.

En liknande utveckling skulle kunna ske inom sms-lånen. Enligt Advokatsamfundet finns det en ”uppenbar risk” att bristen på lagliga lån, utifrån låntagarens upplevda behov, leder till fler olagliga lån. Detta i likhet med minskat ROT-avdrag kan öka svartjobben. Däremot är det väldigt svårt att mäta om detta stämmer då svartjobben och ”svartlånen” (av förklarliga skäl) inte ingår i någon statistik.

Vilka ska ha tillsyn?

Redan i tidigare remissvar har Advokatsamfundet kritiserat Konsumentverkets tolkning gällande konsumentkreditlagen. Det är även något som de nämner i detta remissvar. Bland annat lyfter de upp det ”olämpliga med att dela tillsynen enligt konsumentkreditlagen mellan Konsumentverket och Finansinspektionen”.

Då detta inte primärt handlar om lagens utformning utifrån hur lånen kommer att utformas går jag inte in på denna del.

Nya snabblånelagen – snart fyller den 2 år.

Den 23:e april 2015 utsåg regeringen Johan Löfstrand (S) som särskild utredare i utredningen kring ”en mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter”. Utredningen tog namnet ”Utredningen om vissa konsumentkrediter” och presenterade sitt resultat i oktober 2016. Den 449 sidor långa utredningen presenterades med titeln ”Stärkt konsumentskydd på marknaden  för högkostnadskrediter”. För att branschen skulle få ”tid att anpassa avtalsvillkor” föreslogs lagen att träda ikraft 1:a juli 2018.

Men som visats ovan är inte samtliga remissinstanser nöjda med det förslag som ligger. Ett negativt remissvar betyder visserligen inte med säkerhet att lagen inte kommer att genomföras som gällande förslag. Det är mycket ofta som enstaka (eller flera) remissinstanser inte helt och hållet håller med gällande förslag. Men kanske bör Advokatsamfundet väga relativt tungt med tanke på att de har en djup insikt i hur det svenska rättsväsendet fungerar och vad man bör reglera – och vad som inte bör regleras.

Om regeringen anser att lagförslaget behöver göras om kan det mycket väl skjuta upp dagen då lagen börjar gälla. Om två månader var det två år sedan som första steget togs till en ny lag som skulle kunna reglera vissa konsumentkrediter (inte bara snabblån). Snabbt går det inte – och rätt verkar det inte heller bli…

Summering
Advokatsamfundet avstyrker förslaget om ny snabblånelag
Artikel
Advokatsamfundet avstyrker förslaget om ny snabblånelag
Beskrivning
Utredningen ”Stärkt Konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter” var ett förslag som på flera punkter var tänkt att begränsa konsumentkrediter med en effektiv ränta på över ca 30%. Sveriges Advokatsamfund avstyrker förslaget.
Författare
Publicerat av
Språksam AB

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *