Finansbolagens remissvar för nya ”snabblånelagen”

Den här artikeln ingår i artikelserien ”Berättelsen om den nya snabblånelagen – vad händer och varför?

Finansbolagens FöreningFinansbolagen har som mål att ”verka för en sund utveckling med beaktande av etiska regler för medlemsföretagen”. Företag som är med i föreningen är främst finansbolag och finansiella institut. Här hittas bland annat EuroFinans, Santander Consumer Bank och Volkswagen Finans Sverige.

Föreningen börjar sitt remissvar med att sammanfatta de åtgärder som är föreslagna i utredningen. Detta med bland annat kostnadstak, räntetak och tydligare kreditprövning. De skriver även om ”generella utgångspunkter” där de instämmer i målet med utredningen, dvs att motverka överskuldsättning. Efter en kort presentation av detta nämner de deras åsikt i frågan.

”Det är tveksamt om de föreslagna åtgärderna är ändamålsenliga och effektiva  med avseende  på det uttalade syftet att åstadkomma en minskad risk för överskuldsättning”

Utöver denna kritik så menar de att den senaste lagen som påverkade konsumentskyddet (2014:275) först och främst borde utvärderas.

Finansbolagen har (möjligtvis tillsammans med Advokatsamfundet) det mest kritiska remissvaret. Enligt Finansbolagen är det enbart en enda punkt som de kan ställa sig bakom – kreditprövning på gratislån.

Kommentar: Den lag som Finansbolagen hänvisar till  (2014:275) utfärdades 2014-04-30.  Nästan exakt ett år senare (2015-04-23) utfärdade regeringen det direktiv som låg bakom den nya utredningen. Det är alltså lätt att ställa sig bakom Finansbolagens kritik gällande att utvärdering bör ske av en lag i taget för att bäst beslut ska kunna tas.

Tydligare information vid marknadsföring

I remissvaret återkommer Finansbolagen flera gånger till att målet med utredningen är positivt – men att vägen dit är fel.

Gällande informationskravet vid marknadsföring menar de att det är ”mindre sannolikt att den föreslagna upplysningsplikten medför en sådan effekt”. (Effekt = minskat antal lån). De bygger detta påstående på den information som framgår i utredningen om att de som tecknar dessa lån i stor utsträckning vet att det är dyra lån. Utöver det är sms-lån ofta en ”sista utväg”. Med andra ord är det vanligt att låntagaren försöker få andra krediter först.

Därmed menar Finansbolagen att denna åtgärd skulle vara verkningslös. Dessutom anser de att utredningen möjligen underskattar kostnaden för införandet av denna information (I likhet med Svenska Bankföreningen)

Måttfull marknadsföring

Som många andra remissinstanser (ex. Svensk Handel) vänder sig Finansbolagen mot den förändring som föreslås ske i marknadsföringslagen. De lyfter fram att kravet på ”måttfullhet vid marknadsföring” redan finns i gällande lagstiftning. Även här landar de i att åtgärden är omotiverad då den gällande metoden att avgöra om en reklam är måttfull eller inte har ”fungerat väl under många år”.

Med det förslaget som utredningen presenterar skulle man istället behöva frångå gällande ordning vilket gör att ”konsekvenserna av förslaget i denna del är svåra att överblicka”. (Samma kritik som många andra remissinstanser).

Utöver denna kritik så lyfter de fram att utredningen faktiskt påpekar att marknadsföringens påverkan på konsumenter är oklar.

Räntetak

Även förslaget om räntetak avstyrkes.

De börjar med att påpeka att det ”saknas ett samband mellan räntetak och minskad överskuldsättning”. Precis som utredningen hänvisar de till en EU-studie (s.248) där man inte kunnat se detta samband. De vänder sig även mot räntetak utifrån fyra punkter.

För det första anser de att ett räntetak skulle vara ett ”väsentligt ingrepp i avtalsfriheten”. Därmed krävs det verkligen belägg för att denna åtgärd når sitt syfte – vilket de anser att det inte finns.

För det andra visar historien att prisreglering inte skapar det mål man är ute efter. Finansbolagen tror därmed att målet inte kommer uppnås med prisreglering på dessa lån.

För det tredje tror de att ett räntetak skulle kunna skapa ”normering uppåt av räntorna”. Det innebär att långivarna höjer räntorna till att ligga strax under gränsen för högkostnadskrediter. De dyraste lånen skulle försvinna, men många av de billigare skulle bli dyrare.

För det fjärde anser de att nivån är alldeles för låg (om lagen skulle gå igenom). Någon tydlig motivering saknas i utredningen gällande denna nivå och dessutom är nivån högre i flera andra länder så som Finland och Storbritannien.

För det femte tror de att ett räntetak skulle vara verkningslöst. Detta eftersom låntagarna då hittar andra vägar. Det kan exempelvis vara att man lånar större belopp på längre återbetalningstid. Därmed skulle lagen få motsatt effekt då risken är att det blir ökad skuldsättning.

Kostnadstak

Ett kostnadstak anses ”äventyra låntagarnas betalningsmoral”. Utgångspunkten ska vara att ett avtal ska följas och därmed skulle ett kostnadstak ge helt fel signaler till låntagarna.

Skulle denna lag införas anser Finansbolagen att eventuell kostnad för Inkasso inte bör ingå i detta kostnadstak. Detta eftersom detta redan är lagreglerat.

Förlängning

”Det är tveksamt om den föreslagna åtgärden är ändamålsenlig”

I gällande förslag får en kredit enbart förlängas en gång. Detta för att främja att låntagaren börjar att amortera på lånet. Men Finansbolagen påpekar att detta mycket väl kan medföra att låntagarna istället tecknar nya lån hos andra finansbolag för att finansiera amorteringen.

Kvar-att-leva-på

Finansbolagen anser inte att ändringen kring kreditprövningen är motiverad. Om den skulle införas skulle den svenska kreditprövningen vara ”strängare än andra medlemsländers” (EU). Man ställer sig även tveksam till att ”en delegering till Finansinspektionen eller Konsumentverket är förenlig med EU-rätten”

Ytterligare en orsak till att inte godkänna denna lagförändring är de rättsfall inom området som överklagats till Högsta Förvaltningsdomstolen. Eftersom detta kan bli ett rättspraxis bör man vänta in målet innan regleringen kan diskuteras.

Kreditprövning på gratislån

På denna punkt har Finansbolagen inget att påpeka. Det är därmed den enda punkt i utredningen som de inte tydligt kritiserar.

Sammanfattning:

Finansbolagen ställer sig bakom målet med att minska överskuldsättningen i Sverige. Däremot är de skarpt kritiska mot de åtgärder som presenteras för att nå detta mål.

  • Information vid marknadsföring – De anser att det är mindre sannolikt att ytterligare information skulle göra någon skillnad.
  • Tydligare marknadsföringslag – Förslagen skulle frångå gällande, och fungerande, ordning samt skulle skapa svårt överblickbart resultat.
  • Räntetak – Förslaget om räntetak avslås på grund av att det skulle vara ”väsentligt ingrepp i avtalsrätten”, att prisreglering historiskt sett inte varit verkansfullt, att det kan skapa en normering uppåt av räntorna, att det inte finns belägg för förslagets nivå samt att efterfrågan på andra krediter skulle öka.
  • Kostnadstak – Ger fel signaler till låntagarna. Skulle det införas bör inte Inkassokostnaden ingå.
  • Förlängning – Förslaget är verkningslöst då låntagaren lika gärna kan teckna lån hos andra långivare för att amortera det första lånet.
  • Kvar-att-leva-på – De ställer sig tveksam till att upplägget är förenligt med EU-rätten och anser att frågan bör beredas efter att gällande mål är avklarat i Högsta Förvaltningsrätten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *