Göta Hovrätts remissvar för nya ”snabblånelagen”

Den här artikeln ingår i artikelserien ”Berättelsen om den nya snabblånelagen – vad händer och varför?

Den 27/1 2017 skrev Göta Hovrätt sitt yttrande över betänkandet ”Stärkt Konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter” (Nya snabblånelagen)

De börjar med att sammanfatta sina åsikter med att utredningens förslag är bra utifrån att ”merparten av förslagen kan antas komma att leda till ett bättre skydd för konsumenter som är överskuldsatta eller är i riskzonen för att bli det”

Hovrätten har främst granskat förslaget utifrån ett domstolsperspektiv vilket även framgår tydligt.

Håller med om Sanktionsregler och Skriftlighetskrav

Göta Hovrätt skriver att de håller med utredarna om att ”civilrättslig sanktionsregel vid bristande kreditprövning inte bör införas”. Detta utifrån att det skulle skapa onödigt många tvister och tillämpningsproblem.

De håller även med utredarna att det inte finns tillräckliga skäl att införa skriftlighetskrav när man tecknar en kredit. Ett av förslagen som utredarna skulle ta ställning till var nämligen om ett kreditavtal alltid skulle skrivas under fysiskt. Det skulle skapa längre tid från att låneansökan skickas in till att pengarna betalas ut. Detta var något som alltså utredarna inte ansåg vara tillräckligt fördelaktigt vilket alltså är en åsikt som även Göta Hovrätt delar.

Den kritik som Göta Hovrätt lyfter upp är följande punkter:

Ändring gällande marknadsföring

Idag finns krav på ”måttfullhet” gällande marknadsföring av krediter. Men utredarna vill skärpa detta krav. Det Göta Hovrätt vänder sig emot är att det inte tydligt framgår vad det nya ”måttfullhetskravet” skulle innebära. Det är aldrig bra med osäkerhet gällande hur lagar ska tolkas och detta skulle kunna återspegla sig i en osäkerhet hos annonsörer och kreditgivare. Här efterfrågas därför en utredning som särskiljer utredarnas måttfullhetsförslag mot det redan gällande lagen om måttfullhet.

Kostnadstak

Hovrätten delar utredningens åsikt om att ett kostnadstak innebär en risk att ”kreditgivarnas benägenhet att erbjuda konsumenter avbetalningsplaner och ingå förlikningar i mål vid allmän domstol minskar”. Därmed anser de att denna fråga bör undersökas ytterligare och om denna utveckling i så fall verkligen är förenlig med målet om ett stärkt konsumentskydd.

Skulle lagen gå igenom och Hovrätten få rätt i sitt antagande skulle det innebära svårare för kredittagare att hitta en ekonomisk lösning på problemet med obetalda skulder. Detta kan knappast ses som ett ”stärkt konsumentskydd”.

Effekt?

Likt flera andra aktörer som fått möjlighet att lämna in ett yttrande anser Göta Hovrätt ”att det är svårt att bedöma vilken effekt införandet av bestämmelser om räntetak och kostnadstak kan komma att få på antalet ansökningar om betalningsföreläggande…

Om lagförslaget antas menar Hovrätten att det är viktigt att man följer upp detta för att se om effekten blir vad man hoppats på.

Sammanfattning

Göta Hovrätt anser att merparterna av förslagen i utredningen är till fördel för målet med utredningen. De håller bland annat med utredarna kring valet att inte skapa civilrättsliga sanktionsregler samt att skriftlighetskrav inte är något att eftertrakta.

De ifrågasätter däremot tydligheten i den förändring som föreslås i marknadsföringslagen. De ser även en risk i att kostnadstak kan medföra att färre får möjlighet att avbetala sina skulder vi avbetalningsplan – vilket är negativt ur ett konsumentperspektiv. De anser det även svårt att bedöma om ränte- och kostnadstak verkligen skulle ge någon effekt gällande antalet betalningsförelägganden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *