DN:s granskning av sms-lån skapar frågetecken

Den 20:e maj 2017 publicerades en lång och utförlig artikeln på DN om snabblånens framväxt. De har verkligen grävt i ämnet och bygger resonemang och påståenden på fakta. Men samtidigt väcker artikeln en del frågetecken.

Dagens panikSTOPPA lånen!

Ingressen börjar med:

Ny lagstiftning skulle stoppa problemen med dyra snabblån. I stället växer nu branschen som fortfarande tillämpar räntor på flera tusen procent.

Men var det så? Skulle lagstiftningen verkligen ”stoppa problemen med dyra snabblån” (märk värdeordet ”dyra”)

År 2011 infördes krav på kreditprövningar på snabblån och från 2014 krävs tillstånd från Finansinspektionen för att få driva denna verksamhet. Det sistnämnda kravet skapade helt klart en förändring på marknaden. I den utredning som idag ligger till grund för eventuell kommande snabblånelag framgår det att 10 av de 30 snabblåneföretag som ansökte om tillstånd inte fick det av Finansinspektionen när regeln infördes. När siffran publicerades hade inte ens alla ansökningar behandlats. Lagen tog därmed bort en del aktörer från marknaden.

Men ingen av lagarna skapades med målet att helt ”stoppa problemen” utan målet har varit att (precis som artikelförfattaren senare skriver) ”minska konsumenters problem med överskuldsättning”. Målet har varit att minska överskuldsättningen – inte ”stoppa dyra snabblån”.

Men det ena är väl grunden för det andra? Nej inte nödvändigtvis. Hur dyrt ett smslån än är så skapar det inte ett problem om låntagaren har ekonomisk möjlighet att återbetala det och sedan även genomför återbetalningen i tid. Att det funnits, och kanske finns, snabblåneföretag som ger lån för lättvindigt är ett problem. Men då är det där problemet sitter.

Varken lagen från 2011 eller 2014 är utformad för att på något sätt begränsa kostnaden för lånen. Det är alltså skillnad på:

”Ny lagstiftning skulle stoppa problemen med dyra snabblån”

Och

”Ny lagstiftning skulle minska överskuldsättningen”

Om målet var att ”stoppa dyra snabblån” så har verkligen regeringen misslyckats. Men var målet att minska antalet betalningsförelägganden hos Kronofogden (vilket brukar vara ett mått på överskuldsättning) kan man säga att lagarna gjort positiv skillnad.  Men det beror på hur man vill framställa den fakta som finns kring detta.

Färre eller fler till Kronofogden?

DN framställer det som att de lagar som införts inte har nått sitt mål. Till viss del är det lätt att hålla med. I annat fall hade inte den nya utredningen ens startat och förslag lagts som ska reglera marknaden ännu mer. Däremot är det inte lika lätt att hålla med den bild som de målar upp med skenande antal betalningsförelägganden och en bransch som ökar kraftigt gällande utlåning.

Har problemet ökat?

Enligt DN var det 56.000 ansökningar som kom in till Kronofogden år 2014 gällande obetalda snabblån. Året efter var det 62.000 ansökningar. Som kommentar till denna ökning skriver tidningen ”Detta trots att reglerna alltså skärptes”.

Tidningen lyfter även fram att omsättningen för svenska snabblåneföretag år 2014 var 459 miljoner och året efter 608 miljoner. En ökning med ca 30%. Det har alltså antingen varit betydligt fler låntagare eller att låntagarna tecknat större lån. I en faktaruta längst ner på sidan skriver de att ”lånesummorna ligger vanligtvis mellan 500 kronor och 6000 kronor”. Detta stämmer väl överens med den bild som beskrivs i utredningen om kommande snabblånelag. Där framgår att ett snabblån i medel är på 4000 kronor.

I en sammanställning av information från Kronofogdemyndigheten (s.148) var medelvärdet för kapitalskulderna från snabblånebolagen (som lämnades till Kronofogden) på cirka 6 200 kronor och medianvärdet cirka 4 200 kronor.

Det är alltså inte helt fel att dra slutsatsen att ett snabblån i medel tecknas på 5000 – 6000 kronor. Därmed bör det alltså vara betydligt fler lån som tecknats under 2015 mot 2014. Om omsättningen nu ökat med 30% kan man lite grovt räkna med att antalet lån även ökat med samma procent.

Hur stor var då ökningen av betalningsanmärkningar? Från 56.000 till 62.000. En ökning med ca 11%. Att tro att antalet betalningsanmärkningar ska minska när omsättningen och (troligtvis) antalet lån ökar kraftigt känns inte trovärdigt. Däremot har ökningen procentuellt sett minskat rejält i förhållande till hur branschen växer. Under en period då omsättningen ökat med ca 30% har antalet betalningsförelägganden bara ökat ca 11%. Kanske är det till och med tack vare de lagar som började gälla 2010 och 2014? Men det håller nog inte DN med om.

SKEF visar samma siffror

Även SKEF (branschorganisationen) visar liknande siffor. I utredningen om kommande snabblånelag (s.142) går det att läsa att deras medlemmar lämnade in 30 000 ansökningar till Kronofogden år 2015. Det motsvarade då 5% av alla fakturor. Året före var denna siffra på 6,5%. Samtidigt ökade de antalet fakturor med 25% under denna period.

Mellan 2014 och 2015 ökade alltså omsättningen hos medlemsföretagen samtidigt som den procentuella andelen fakturor som gick till Kronofogden faktiskt minskade. Med större omsättning och fler ansökningar kommer självklart även antalet betalningsförelägganden att öka. Men procentuellt sett minskade de.

Resonemanget, och den bild som DN målar upp, håller därmed inte helt. Det är lite som att säga att ett nystartat företag ”år efter år får fler klagomål”. Ja, det är väll självklart då omsättningen ökar, antalet kunder ökar. Även om man jobbar hårt med förbättrade åtgärder kommer alltid en viss procent att vara missnöjda. Ska en förbättring kunna ses över tid krävs det att man sätter rätt perspektiv.

DN valde att ha rubriken:
Trots de nya reglerna – snabblåneföretagen växer sig allt större

Men skulle kunna valt:
Tack vare de nya reglerna – Lägre andel till Kronofogden på grund av snabblån”.

DN valde att ha ingressen:
Ny lagstiftning skulle stoppa problemen med dyra snabblån. Istället växer nu branschen som fortfarande tillämpar räntor på flera tusen procent”

Men skulle kunna valt:
”Ny lagstiftning skulle begränsa överskuldsättning på grund av bland annat snabblån. Andelen som dras till kronofogden minskar även om det är lång väg kvar. Detta i en bransch som tar 100-500kr för ett lån som ska amorteras på en månad.”

Allt beror på vad man vill förmedla.

Tanke:
Är det helt otänkbart att färre smslån/snabblån går till Kronofogden just för att fler företag ändrat på sina låneprodukter och numera lägger upp lånen på längre löptider till  lägre ränta än tidigare? Ett lägre pris borde öka populariteten. Ett mindre aggresivt upplägg borde skapa färre problem. En jämförelse mellan snabblånsprodukter förklaras här (jämför produktexempel 1 med produktexempel 2).

Summering
DN:s granskning av sms-lån skapar frågetecken
Artikel
DN:s granskning av sms-lån skapar frågetecken
Beskrivning
DN skriver att antalet betalningsanmärkningar ökat med cirka 11% men drar fel slutsats eftersom omsättningen ökat med 30%. Procentuellt sätt har det alltså blivit bättre.
Författare
Publicerat av
Språksam AB

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *