Liberalerna vill ha hårdare regler – för lån som inte existerar

I början av oktober 2020 lämnade Lina Nordqvist (L) in en motion vars mål anges vara att skapa ”skärpta regler för sms-lån och andra lån utan säkerhet”. Hennes intention att ”skydda utsatta människor” är säkert god – men med ett flertal faktafel och syftningsfel är frågan om hon verkligen är insatt i den lag hon anser ska ändras.

Motionens förslag:

  • Att reglerna för lån utan säkerhet bör skärpas
  • Att maxränta på lån utan säkerhet bör sänkas
  • Att snabblån inte bör kunna beviljas till personer med ett skuldsaldo hos Kronofogden
  • Att lån utan säkerhet endast ska ges efter betänketid.

Fel 1 – Inte bara SMS-lån som är problem

”Problem med så kallade SMS-lån växer bland unga”

Fakta:
Det finns ingen officiell definition av SMS-lån vilket därmed gör det omöjligt att statistiskt bevisa att problem med dessa lån växer bland unga. I motionen hänvisar Lina Nordqvist till ”räntetak” och eftersom det enbart är högkostnadskrediter som har räntetak bör det alltså vara detta som hon menar med SMS-lån.

Någon hänvisning till att problemet med högkostnadskrediter växer bland unga ges inte och dessutom inte heller vilken åldersgräns som ”unga” innefattar.

Däremot är det korrekt att problemet med konsumtionslån (dvs. alla lån utan säkerhet) har ökat kraftigt. Från 2017 till 2020 har obetalda konsumtionslån hos Kronofogden ökat med 100 %. Till Dagens Nyheter lyfter Johan Krantz, analytiker hos Kronofogden, upp faktorer som skulle kunna förbättra situationen. Ingen av dessa faktorer finns nämnda i Lina Nordqvist motion.


Fel 2 – Lån får inte tecknas utan kreditbedömning

”Trots lagskärpning tjänar lånehajar stora pengar på att ge människor blancolån utan säkerhet, utan bedömning av återbetalningsförmåga och utan betänketid”

Fakta:
Det är sant att banker och kreditinstitut (kallas mest lånehajar i Kalle Anka) tjänar pengar. Däremot är det olagligt för dessa att ge lån utan en kreditbedömning, dvs. bedömning av återbetalningsförmåga. En del företag har blivit varnade och till och med straffade för detta.

12 § Näringsidkaren ska pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Krediten får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande / Konsumentkreditlagen

Här finns även en skillnad mellan lån och kreditköp. I en uppmärksammad dom mot H&M fastställdes att företaget ”inte brustit i sin kreditprövning” trots att de inte kontrollerade konsumentens inkomst, skulder och utgifter innan de godkände ett kreditköp. Men detta var ett kreditköp och inte ett lån.

Att ”lånehajarna” inte behöver bedöma återbetalningsförmåga är alltså helt felaktigt – om hon inte syftar på kreditköp, en kreditform som har ett kraftigt ökat problem. ”Bara hos Klarna har medianskulden ökat från 1816 kr under 2016 till 4375 kr år 2019.

Men det är SMS-lån som Lina Nordqvist vänder dig mot. Om hon vill ”skydda utsatta människor” kanske hon borde vidga sin blick och även se på kreditköpen. Köp som kan ske med lägre grad av kreditprövning och med högre ränta än högkostnadskrediterna. Detta eftersom de är ett undantag från högkostnadskreditlagen.


Fel 3 – Lån kan inte tecknas via SMS

”Ofta kan lånet enkelt tas per sms i en bar eller på ett casino”

Fakta:
Det finns idag ingen långivare som beviljar ett lån enbart via ett sms. Det krävs att en låneansökan skickas in och att ansökan verifieras med Bank-ID. Självklart kan lånet tecknas på en bar eller ett casino – likväl som i vardagsrummet eller på H&M. Däremot inte nattetid.

Det kan tyckas vara ett misstag i ordvalet då lånet enkelt kan tas via en mobil, även om det inte sker via sms. Men detta är knappast enda faktafelet i motionen.


Fel 4 – Finland ändrar inte i lagen, de skapar en tillfällig lag

” I Finland har maxräntan på snabblån halverats från 20 till 10 procent, jämfört med Sveriges 40 procent. Även Sverige bör överväga denna möjlighet”

Fakta:
Det är korrekt att Finland sänkt maxräntan till 10 % – men enbart temporärt. Räntetaket gäller fram till årsskiftet och är ”på grund av undantagsförhållanden som orsakas av coronaviruset”. I likhet med svensk lagstiftning gällande högkostnadskrediter väljer man att ställa avbetalningsköp och kreditkortskrediter utanför detta regelverk. Där kan därmed räntan fortfarande vara högre.
Självklart kan en tillfällig lägre ränta underlätta för personer som blivit arbetslös eller av annan orsak inte kan återbetala sitt lån. Men att hänvisa till en tillfällig ändring i Finland (utan att säga att den är tillfällig) för att kunna genomföra en konstant lagändring i Sverige blir fel. Det är som att Finland skulle hänvisa till Sveriges tillfälligt sänkta sociala avgifter för arbetsgivare (pga. corona) och ange detta som skäl för att det skulle behöva införas permanent i Finland.
Att sänka maximal ränta från 40% till 10 % på högkostnadskrediter skulle även innebära att högkostnadskrediter skulle förvandlas till lågkostnadskrediter. De allra flesta aktörer som erbjuder privatlån har ett räntespann där övre gränsen är en rejäl bit över 10 %. Det är därmed ytterst svårt att se detta förslag gå igenom enbart inriktat mot den låneform som Lena kallar för snabblån. Varför ska högkostnadskrediter ha lägre ränta än andra lån?


Fel 5 – Snabblån kan inte ges till personer med skuldsaldo

”Det bör enligt min mening inte vara tillåtet att bevilja snabblån till personer med ett skuldsaldo hos kronofogden, eftersom det gör en svår livssituation ännu värre. ”

Fakta:
Det finns inte en enda högkostnadskredit som beviljas till personer med skuldsaldo hos Kronofogden. Ett par få långivare kan ge lån men då krävs det en medlåntagare eller borgenär – vilket i realitet innebär att den personen lika gärna kunnat tecknat lånet. Det är den personen som bär hela risken.

I motionen anges att lagen bör ändras så att ”snabblån inte bör kunna beviljas till personer med skuldsaldo hos Kronofogden”. En ändring som därmed inte skulle göra någon skillnad.
Det finns däremot långivare som ger lån, utan medlåntagare, men detta är inte snabblån (högkostnadskredit). Exempelvis erbjuder Nystart Finans lån till personer som hamnat i mycket svår ekonomisk situation. Målet är att hjälpa personen att ta sig tillbaka till en ekonomisk stabilitet. Vill Lina även förbjuda dessa eller är det just ”snabblånen” hon hyser agg mot?


Fel 6 – Enligt experter bör inte betänketid införas

”Dessutom bör lån utan säkerhet enligt min mening endast kunna ges efter betänketid”

Fakta:
Detta var en punkt som var under utredning inför lagen om högkostnadskrediter . Flera myndigheter och remissinstanser fick yttra sig i frågan varpå ett beslut togs att betänketid inte skulle införas. Det är lättare att lita på deras bedömning än den bedömning som sker i denna motion.

Meeting humor: Naturligtvis kunde vi lika gärna gå på lunch och låtsas som att vi inte såg den här störiga marknadsstudien.

Vad kan göras?

I en intervju till DN yttrar sig Johan Krantz, analytiker på Kronofogden, om det ökade skuldproblemet. Det är minst sagt tydligt att han är insatt i vilka lagar som finns och var problemet egentligen sitter.
I början av artikeln nämns att konsumtionslånen ökar och att detta är ett problem. Inom begreppet ryms allt från sms-lån och större lån till billån och E-handel på kredit. En orsak som nämns till detta problem är att långivarna har svårt att se samtliga skulder via en kreditupplysning.
En lösning på detta skulle vara ett centralt skuldregister. Ett register där alla långivare kan kontrollera personers skulder innan ytterligare lån beviljas, något som redan finns i Norge.
Att sänka räntan och förbjuda något som inte finns är Liberalernas väg. Det är lättare att hålla med om att ett samordnat kreditregister skulle göra skillnad.

Publicerad: 19 oktober 2020Uppdaterad: 19 oktober 2020
Författare: Simon Nyström
Simon Nyström

Heltidsarbete med konsumentkrediter sedan 2013. Skapare av SmslånOnline.se och grundare av Next Lead Sweden AB.