LO´s egen utredning kring överskuldsättning

Den här artikeln ingår i artikelserien ”Berättelsen om den nya snabblånelagen – vad händer och varför?

År 2016 publicerade LO sin utredning ”Långvarig överskuldsättning – Den bortglömda ojämlikheten” (Edit: Artikeln är nu borttagen 2018-08-21). Här presenteras både diskussion kring vad överskuldsättning är samt hur denna problematik skulle kunna motarbetas.

Även om LO inte var någon remissinstans till statens utredning Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediterså tillför deras egen utredning en nyans till debatten. Detta genom att deras utredning har fokus på kopplingen mellan överskuldsättning och ojämlikhet.

”Målet med den här rapporten är att belysa hur ojämlikt överskuldsättning fördelas i befolkningen samt peka på relevanta policyförändringar”

Svårighet med begreppet överskuldsättning

För att kunna dra någon tydlig slutsats är det viktigt att ha definitioner på de begrepp som används. Både statens utredning (SOU 2016:68) och LO väljer att definiera överskuldsättning med personer som har skulder hos Kronofogdemyndigheten. Men bägge parter lyfter även upp problematiken med denna definition.

LO skriver exempelvis att måtten som används för att mäta överskuldsättning kan variera kraftigt inom samma land. Enligt Riksrevisionen var det 28 000 överskuldsatta år 2016. Det kan jämföras mot Kronofogdens utredning från 2008 där man skrev att 400 000 – 600 000 personer var överskuldsatta. Det här betyder ju inte att problemet minskat drastiskt mellan 2008 och 2016 utan att man kan mäta detta på flera olika sätt.

Utöver det finns en del brister att ha den utgångspunkt som LO och SOU 2016:68 grundar sig på. För att skapa ett något snävare begrepp har LO utgått från personer som varit restförda hos Kronofogden under minst 5 år. En grupp som de kallar för ”Långvarigt skuldsatta”.

Orsak till överskuldsättning

I rapporten presenteras tre olika kategorier gällande orsaker till överskuldsättning.  Det är ”Försämrad Ekonomi”, ”Individuell problematik” samt ”Obalans mellan kredittagare och kreditgivare”. De går sedan djupare in i varje kategori och visar på hur detta är orsaken till överskuldsättning vilket även då ligger till grund för de åtgärder som behöver sättas in.

Vilka är överskuldsatta?

Enligt LO´s statistik är det mycket tydligt hur vissa grupper är starkt överrepresenterade gällande att vara överskuldsatta. Det är låginkomsttagare, ensamstående, låg- och medelutbildade, sjuka, arbetslösa och hyrestagare. Dessutom har dessa personer generellt en svagare förankring på arbetsmarknaden samt har lägre genomsnittlig utbildningsnivå.

Ett exempel kan visas gällande inkomst.

Inkomstdeciler
Cirka 29% av de överskuldsatta hittas alltså i decilgrupp 1 dvs. den grupp med lägst inkomst i samhället.

Åtgärdspaket

LO inleder med att peka på att problemet är mycket stort.

” Problem av den omfattningen borde föranleda stora offentliga insatser. Så är inte fallet idag.”

Det är här de lyfter upp regeringens utredning ”Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter”. Tror LO att denna lagändring kan minska antalet överskuldsatta? Nej, inte i någon större utsträckning.

Detta kommer dock inte att förändra situationen i grunden. Om överskuldsättnings omfattning ska minskas väsentligt måste ett långsiktigt och genomgripande arbete ske (s23)

Deras egna åtgärdspaket består av:

Mer forskning

För att kunna bedriva ett effektivt arbete kring överskuldsättning behövs kunskapsläget förbättras genom ny statistik och forskning inom ämnet. De anser även att forskningen bör bli mer sammanhållen. Det sker forskning på en rad punkter inom ämnet men detta kan ske av forskare, utredare eller myndigheter utan att det finns något helhetsbegrepp.

Minska antalet överskuldsatta

För att minska antalet överskuldsatta ser LO att man arbeta på två olika vägar.  Detta genom åtgärder på kreditmarknaden samt att öka det sociala skyddsnätet.

Åtgärder på kreditmarknaden

Ett förslag som läggs fram är att tydligare fördela kostnaden mer jämlikt mellan långivare och låntagare. Det betyder att det är bägges parters ansvar att ”kreditavtal som ingås är möjliga att fullfölja”. LO menar att ”mycket talar för att det inte är så idag”. (s25)

Här nämns åtgärder så som kostnadstak (se utredningen om högkostnadskrediter), att borgenärer ska få betala för att utnyttja Kronofogdens tjänster och att skuldsanering borde blir enklare att utföra.

Ett annat förslag är att öka konsumenternas möjlighet att bevaka sina intressen. Med andra ord att öka möjligheten att kunna lyfta frågor till domstol. Idag finns flera faktorer som gör att detta sker ytterst sällan.

Ökat socialt skyddsnät

Med otrygga anställningar och sämre ersättningsnivåer på A-kassan och Sjukförsäkringen skapas det, enligt LO, en otryggare ekonomisk tillvaro. En ekonomisk tillvaro som ökar risken för att bli överskuldsatt.

En stark orsak till överskuldsatthet är, som påpekats tidigare, plötslig minskning av inkomsten. Detta genom exempelvis arbetslöshet eller sjukdom. Därmed skulle åtgärder att minska detta ekonomiska glapp även minska antalet överskuldsatta på lång sikt.

Ett exempel som nämns är att färre arbetslösa idag får ersättning. Det beror bland annat på skärpta regler, slopande av studentvillkoren och fler karensdagar.

Ett av deras förslag är därför att ”taket i arbetslöshetsförsäkringen behöver höjas” och göras tillgänglig för fler. Därmed skulle det inte skapas lika stor inkomstförändring vilket i många fall är grunden till överskuldsatthet.

Med samma resonemang menar de att otrygga anställningar skapar förutsättningar för ett större antal överskuldsatta.

Kommentar:

Att LO skulle komma fram till att en åtgärd för att minska överskuldsättning är att öka det sociala skyddsnätet för arbetstagarna är inte oväntat. I likhet med de remissinstanser som lämnat svar på utredningen om ny ”snabblånelag” så ser de till sitt eget intresse och sin agenda. Det betyder varken att förslagen är bra eller dåliga – bara att de speglar deras intresse.

Skuldsanering

Att minska antalet överskuldsatta är ett långsiktigt arbete. Samtidigt påpekar LO att man tydligt bör arbeta med de som blir/blivit överskuldsatta.

De lyfter upp problemet att många låntagare som borde kunna få skuldsanering inte fått det av anledning att man inte själv ansökt om det. Utöver det fick bara ca 50% av de som ansökte om skuldsanering denna åtgärd. Visserligen har det kommit nya lagar (började gälla 2016-11-01) vilket anses vara positivt men LO anser att det inte är tillräckligt. De menar därför att man bör införa regler som gör att fler kan ta del av skuldsanering och att man eventuellt inför en ”absolut eller slutlig preskription av skulder”.

Sammanfattning

Genom att utgå från vilka grupper som främst är överskuldsatta och de orsaker som ligger bakom överskuldsatthet anser LO att :

  1. Mer forskning behöver ske på området
  2. Antalet skuldsatta skulle minska med nya regler på kreditmarknaden samt tryggare sociala nätverk (ex högre A-kassa och Sjukkassa).
  3. Antalet personer som får skuldsanering bör öka

Det som därmed kännetecknar utredningen från LO främst är att de ser reglerna kring A-kassan och Sjukförsäkringen som en orsak till överskuldsättning. Detta är något som ingen annan nämner i utredningen kring högkostnadskrediter och målet att minska antalet överskuldsatta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *