När får ett lån kallas räntefritt?

Räntefria lån erbjuds och är populära inom smslån. Trots det hamnar JAK:s medlemsbank ”den räntefria banken” efter 47 års verksamhet  i trubbel och får KO:s onda öga på sig.  I den här artikeln utreder vi därför vad som är okej respektive inte okej när ett lån marknadsförs som räntefritt.

ParagrafDen 18:e april 2017 skickade Konsumentombudsmannen in en stämningsansökan mot JAK-banken. En bank som länge marknadsfört sig som ”Den räntefria banken” vilket KO nu alltså tydligt anser vara mot gällande lagar.

Dess yrkande handlar om att de anser att banken ska förbjudas ”…använda sig av uttryck som ”den räntefria banken”, ”Räntefri” och ”Utan ränta” och liknande uttryck när så inte är fallet”.

Det KO bland annat vänder sig mot är att JAK skriver att de tar ut en ”lånekostnad” istället för en ränta. Denna lånekostnad motsvarar helt enkelt en vanlig ränta. På JAK´s hemsida går det exempelvis att läsa:

” Lånekostnaden är en procentsats som motsvarar den nominella räntan för ett traditionellt räntelån. Beroende på om lånet du tar har säkerhet (t.ex. fastighet) eller inte så varierar lånekostnaden mellan 3 och 4,5 procent”

Det kan alltså upplevas som ordklyveri då en ”klassisk” bank kan ta ut en ränta på 3-4,5% i ränta och JAK tar ut samma kostnad men kallar detta för avgift. Men för JAK handlar det om att kunna erbjuda detta alternativ utifrån ett religiöst och ideologiskt perspektiv.

Vad är det olagliga?

Det finns en rad företag som erbjuder smslån som även erbjuder räntefria lån. Det betyder per automatik inte att de är gratis då det kan uppkomma både uppläggningsavgift och aviavgifter. Även vissa avbetalningar är räntefria men har en del avgifter. Uppenbarligen får det finnas avgifter trots att ett lån kallas för räntefritt.

Vad är det då som gör att KO specifikt angriper sättet som JAK erbjuder lån?

I 18 § i Konsumentkreditlagen framgår att kostnader för lån (utöver ränta) enbart får tas ut av kreditgivaren ”om den har avtalats och om sådan ersättning avser kostnader som kreditgivaren har för krediten.” Som exempel nämns bland annat uppläggningsavgift, värderingskostnad (vid säkerhet för lånet) samt avikostnader. Det framgår även att kostnader för exempelvis ”allmän administration ” inte får läggas på kredittagaren. Man får enbart ta ut avgifter som kan klassas som direkta hanteringskostnader för det specifika lånet.

Som det framgår i prop. 1991/92:83 skulle det bli svårare för konsumenter att jämföra lån om kreditgivarna fritt kunde byta ut räntan mot avgifter på egenvalda nivåer.

Samtidigt skriver JAK att avgiften tas ut för att just täcka olika kostnader så som kreditrisk, administration och utveckling.

Om detta ska ses som en kostnad (istället för ränta) så får kostnaden alltså inte bekosta det som JAK anser att pengarna går till. Skulle de döpa om kostnaden till uppläggningsavgift skulle det i teorin gå bättre. Men samtidigt får inte en uppläggningsavgift vara större en relevant kostnad för banken att hantera ett lån. Det kan knappast 3-4,5% av lånesumman vara.

Med tanke på hur JAK har förklarat sin lånekostnad menar KO även att detta ska klassas som en ränta och därmed ska de inte heller får marknadsföra sig som räntefri bank.

Jämfört med de räntefria snabblånen

Det finns ett par snabblån som är räntefria och kostnadsfria. Det brukar då gälla som ett slags ”nykundserbjudande”. Sedan finns det de som är räntefria men har exempelvis uppläggningsavgift. Utifrån hur Konsumentombudsmannen resonerar kring JAK-frågan är detta alltså helt okej att erbjuda. Detta just eftersom kostnaden kan kopplas till en specifik kostnad som kreditgivaren har för den krediten. Därmed kan de kallas för räntefria trots att de det uppkommer avgifter.

Har begreppet ändrats över tid?

Ser man över tid verkar det som att begreppet ”Räntefritt” har tolkats lite olika av KO. År 2015 lyfte de upp frågan om hur räntefri avbetalning på resor egentligen fick marknadsföras. Detta efter att det visat sig att flera resebolag erbjöd sina kunder ”räntefri avbetalning” på resorna men där det uppkom både uppläggningsavgift och aviavgift. Det gjorde att den effektiva räntan kunde bli tvåsiffrig.

Till Privata Affärer sa då Anna Hult på Konsumentverket:

Det strider mot konsumentkreditlagen. Resebolagen lämnar alla uppgifter som krävs för att det ska ses som ett specifikt låneerbjudande. Och lånet blir ju inte räntefritt om det finns en effektiv ränta”

Här finns alltså en annan tolkning av ”räntefritt”. Enligt Anna Hult ska alltså den effektiva räntan ligga till grund för om en avbetalning är räntefri eller inte. Skulle det vara så skulle snabblåneföretag med uppläggningsavgift, men utan ränta, inte få kalla sig räntefria.

Samma linje nämns av Ulrika Edlund (jurist på Konsumentverket) när Privata Affärer år 2014 publicerade en artikel om hur elektronikföretag lockar med 0% ränta vid avbetalning. Till tidningen säger hon Finns det en effektiv ränta så får man inte säga att det är räntefritt”.

Uppenbarligen har KO ändrat synen på detta begrepp. För idag går det att ”delbetala din resa räntefritt i upp till 12 månader” hos Ving och hos Re:member kan ”Alla köp mellan 3 000 och 20 000 kr delas upp och betalas genom räntefri delbetalning” osv.

I bägge dessa fall (och i många andra fall) uppkommer däremot avgifter. Avgifter som kan skapa effektiva räntor på över 10-20%.

Kanske har KO fått backa något på punkten vad som får kallas ”räntefritt” mot hur de tidigare valde att tolka begreppet. Det är tydligt att det får förekomma avgifter. Men som de påpekar i JAK-frågan så får dessa avgifter enbart vara kopplade till kostnader gällande det specifika lånet. De får heller inte vara oproportionerligt stora.

Det finns inte reglerat i lag hur stor uppläggningskostnaden och avikostnaden får vara. Kanske är det detta som KO bör fokusera på när röken har lagt sig efter striden mot den ”Räntefria” banken JAK som erbjöd sitt första lån 1970 och 47 år senare fick KO:s onda blick fäst mot sig.

Summering
När får ett lån kallas räntefritt?
Artikel
När får ett lån kallas räntefritt?
Beskrivning
I den här artikeln utreder vi därför vad som är okej respektive inte okej när ett lån marknadsförs som räntefritt.
Författare
Publicerat av
Språksam AB

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *