Regelrådets remissvar för nya ”snabblånelagen”

Den här artikeln ingår i artikelserien ”Berättelsen om den nya snabblånelagen – vad händer och varför?

RegelrådetRegelrådets uppgift är att ”granska och yttra sig över kvalitén på konsekvensutredningar som kan få effekter av betydelse för företag”. Det är ett beslutsorgan inom Tillväxtverket och de ledamöter som sitter här utses av regeringen. De är däremot inte beroende av regeringen utan tar sina beslut helt oberoende.

Till skillnad mot andra remissinstanser så granskar inte Regelrådet de olika lagförslagen utan enbart om utredningen är godtagbar och tillräckligt tydlig. Överlag anser de att informationen är tillräckligt tydlig.

De punkter som Regelrådet har tittat på är:

  • Alternativa lösningar och effekter av om inte reglering kommer till stånd.
  • Förslagets överrensstämmelse med EU-rätten.
  • Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser.
  • Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch.
  • Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet.
  • Påverkan på konkurrensförhållandet för berörda företag.
  • Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden.
  • Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning.

De anser att ”konsekvensutredningen uppfyller kraven…om konsekvensutredning vid regelgivning”

Ett mindre undantag kan nämnas från vilket handlar om det datum som lagen föreslås börja gälla.

Utredningen skriver att lagen förväntas börjas gälla 1 juli 2018 och att det inte behövs några särskilda informationsinsatser inför att regleringen införs.

Det regelrådet vänder sig emot är att utredarna inte motiverar varför inte det behövs några särskilda informationsinsatser. Alla förslag ska alltså ha underliggande fakta som visar varför utredarna tagit det beslut som de tagit.

Överlag hävdar de att utredningen genomfört ett gott jobb och att redovisningen av olika faktorer som påverkar företagen är godtagbar. Ett exempel är förslaget om räntetak där de lyfter upp att utredningen hävdar att detta införande inte skulle leda till en ökad illegal marknad.(Jämför gärna mot Advokaternas remissvar) Orsaken till att detta inte skulle ske hävdar man vara en studie på EU-nivå som ”inte ger underlag för några säkra slutsatser om att en sådan risk finns” samt att brittiska myndigheter inte ansett att denna risk var överhängande. Här menar alltså Regelrådet att redovisningen för regleringens påverkan är godtagbar.

Kommentar:

Uppenbarligen har inte Svenska Bankföreningen samma åsikt som Regelrådet gällande konsekvensanalysen för företag. De anser att utredningen har brister både gällande hur mycket det skulle kosta att införa vissa förändringar samt att fler företag skulle påverkas av lagen än utredningen visar på.

Sammanfattning:

Regelrådet har granskat förlaget om ”ny snabblånelag” utifrån ett företagsperspektiv och om utredningen varit tillräckligt tydlig gällande konsekvensanalysen för företag. De ”finner att konsekvensutredningen i samtliga avseenden utom ett håller tillräcklig kvalitet”. Det enda lilla påpekande som finns är att det inte framgår varför det inte behövs speciella informationsinsatser inför att lagen ska införas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *