Svenskt nationellt kreditregister – vägen framåt mot överskuldsättning?

Överskuldsättning (dvs. att inte kunna hantera sina skulder) är ett samhällsekonomiskt problem. Det är även ett problem som riksdagen under lång tid försökt hitta lösningar på. Detta bland annat genom att införa amorteringskrav på bolån samt begränsa snabblånens struktur.

Samtidigt kvarstår problemet och allt fler aktörer efterfrågar ett nationellt kreditregister. Ett liknande register finns redan i Norge och i en utvärdering påvisas goda resultat med bland annat betydligt färre inkassokrav.

Men är det rätt väg att gå för att minska överskuldsättning?

Representanter från UC menar att det finns mer effektiva åtgärder något som skapat debatt mellan dem och Bisnode/Creditsafe.

”Samhället behöver vidta åtgärder i kampen mot överskuldsättning. Ett heltäckande nationellt kreditregister skulle bli ett viktigt verktyg” / Bisnode

Telefon med kreditbetyg

Ett förslag från Finansinspektionen

I februari 2020 föreslog Finansinspektionen att en utredning skulle tillsättas som kan undersöka möjligheterna samt konsekvenserna av ett nationellt kreditregister. Det var däremot ingen ny idé utan frågan har varit på den politiska agendan vid ett flertal tidigare tillfällen. Exempelvis skrev Markus Wiechel m.fl (SD) en motion om att införa ett sådan register redan 2013 och  dåvarande Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) ansåg att frågan skulle lyftas 2016 efter att ungdomar finansierat terrorresor till Syrien genom att teckna flera olika lån.

Nu är frågan uppe igen efter att Finansinspektionen påtalat behovet och bett riksdagen om en komplett utredning i frågan. Till stor sannolikhet kommer utredningen att se på hur det norska registret är uppbyggt samt dess effekt.

Tydligare överblick

Kortfattat skulle ett nationellt kreditregister ge en tydligare överblick över låntagarens ekonomiska situation. Idag kan vissa lån hos en privatperson synas vid kreditupplysning hos UC medan andra lån (lån utan UC) inte är synliga.

Detsamma gäller om en kreditupplysning sker hos exempelvis Bisnode, dvs att Bisnode inte har information som är registrerade hos UC. Den största fördelen med ett nationellt register är alltså att långivarna får del av varandras information och därmed får en komplett bild av låntagarens situation.

Bland personer som är överskuldsatta är det extremt vanligt att problemet har uppstått av flera olika lån. Genom ett register skulle detta eventuellt kunna stoppas i ett tidigare skede.

Norska registret och dess resultat

Nästan var sjuttonde norrman har idag minst en betalningsanmärkning. Som ett led i att motverka den ökande skuldsättningen har man infört ett centralt register (Gjeldsregisteret)

Hur fungerar det?

När ett lån eller en kredit tecknas är kreditgivaren skyldig att rapportera detta till registret. Inför att ett lån beviljas ska de även kontrollera i registret vilka andra lån och krediter som personer har. Därmed kan banker och finansbolag genomföra en tydligare riskbedömning på den som sökt lånet.

Vilken information finns i registret?

Gjeldsregisteret innehåller tre typer av finansiella upplysningar:

  • Lån med avbetalningsplan. “Nedbetalningslån” på norska. Hit hör lån där det finns en avtalad plan om hur lånet ska betalas tillbaka, till exempel ett privatlån. Kreditgivaren ska bland annat rapportera avbetalningstiden, den nominella räntan och eventuell medlåntagare. Lån med säkerhet visas inte här.
  • “Rammekreditter” på norska. Avser krediter med en övre gräns som exempelvis kreditkort. Kreditgivaren måste bland annat rapportera in kreditgränsen, den nominella räntan och eventuell medlåntagare till Gjeldregisteret.
  • ”Faktureringskort.” på norska. Betalkort används i väldigt liten utsträckning i Sverige då framförallt kreditkort används inom den privata marknaden. Skillnaden mot kreditkort är att hela fakturabeloppet måste betalas varje månad.

Vad finns inte i gjeldregisteret?

En god översikt ges av norrmännens ekonomi i det nationella registret, men allt visas inte. Till exempel har politiker beslutat att det inte ska gå att se studielån. Det går inte heller att se hur mycket kapital någon har. Har en för stor inbetalning skett till kreditkortsföretaget, så att pengar finns till godo, kommer saldot även att visas som 0.

Registret visar inte heller inkassoärenden och betalningsanmärkningar. Norska kreditgivare behöver alltså fortfarande komplettera en kontroll i Gjelderegisteret med upplysningar från kreditupplysningsföretag.

Varför nominell ränta istället för effektiv?

En del har frågat sig varför den nominella räntan är det som visas, snarare än den effektiva räntan. Branschorganisationen Finans Norge har uppgett att väsentliga systemförändringar (med tillhörande kostnader) skulle krävas för att effektiv ränta skulle visas på samma sätt som de andra posterna i upplysningen. Gjeldsregisteret är dock öppna för att det kan komma att visas i framtiden.

Ett år efter införandet – vad har hänt?

I skrivande stund (oktober 2020) är det lite över ett år sedan Gjeldsregisteret lanserades. Under den här tiden har man bland annat kunnat notera följande:

  • Inkassoärenden har gått ned

Att inkassoärenden minskar i antal är generellt det första tecknet på att överskuldsättning förväntas minska. När skulder förfaller går de oftast först till inkasso. Att denna siffra har gått ner redan efter ett år är alltså positivt.

  • 1,4 miljoner personer har loggat in för att se över sin ekonomi

Den andra fördelen med registret är att låntagare kan logga in och direkt se antal och storlek på skulderna. Väldigt många som är överbelånade har ingen aning om hur många lån de har, dess totala summa eller när de förväntas vara återbetalda. Med ett register skapas en tydligare överblick både för låntagaren och eventuella aktörer som vill hjälpa låntagaren till en bättre ekonomisk situation.

  • I genomsnitt sker 20 000 sökningar i månaden.
  • Diskussioner förs för framtida utveckling

Christian Pedersen, Managing Partner på börsnoterade TietoEVRY (koncernen där Gjeldsregisteret AS ingår), konstaterar i ett webinarie att införandet av registret fört med sig mycket som är positivt. Han berättar också att det pågår diskussioner om att utvidga registret. Att detta sker bör även ses som ett framsteg och att registret ses som ett effektivt steg mot mindre överskuldsättning.

Delade åsikter i Sverige

Kreditföretagen Bisnode och Creditsafe har tillsammans publicerat artiklar där de ställer sig bakom ett nationellt kreditregister. Även låneförmedlaren Lendo anser att det vore positivt med registret och tillägger att även låneförmedlare borde kunna få göra ”egna fullständiga riskbedömningar på samma nivå som långivarna”. Att förlita sig på ett frivilligt register är inte ett alternativ utan det krävs ett lagkrav för att samtliga aktörer verkligen ska agera, menar Lendo.

Först när vi som bransch får lagkrav och möjlighet att fullt ut ta vårt ansvar för en kontrollerad skuldsättning och rättvis kreditbedömning kan vi vända trenden när det gäller överskuldsättning / Lendo

Ytterligare aktörer som är positiva är Spelinspektionen och spelberoendeföreningar. De påvisar att tillgången till snabba och enkla lån är en kraftigt drivande faktor inom spelmissbruk. Det är orsaken till att Spelinspektionen nämner ett nationellt kreditregister som en väg till minskat spelmissbruk i Sverige. Detta framgår i den slutrapport som inspektionen lämnade till regeringen 17e augusti 2020 och som omfattar spelutvecklingen i Sverige under/efter grund av coronapandemin.

Bland större aktörer är det främst UC som uttalat sig kring att nationellt register inte bör vara den enda eller primära vägen för mindre överskuldsättning.

UC ser viktigare åtgärder

Sveriges största kreditupplysningsföretag UC är kritisk till Finansinspektionens förslag om kreditregister. I en debattartikel i SvD skriver Gabriella Göransson och Jukka Ruuska att ”Finansinspektionens förslag om ett statligt kreditregister missar målet”.

Tanken med detta register är att alla upplysningsföretag får ta del av samma information och därigenom får en komplett bild av personens skulder. Därmed skulle fler kunna stoppas innan nya lån kan tecknas. Tanken är att delad information ska skapa ett bättre resultat.

Men Göransson/Ruuska menar att problemet inte handlar om brist på information. De hänvisar bland annat till att UC har så stor del av kreditmarknaden och att de därmed har den information som krävs.

UC har redan ett kreditregister med 100 procent täckning av säkrade lån och ungefär 98 procent täckning av konsumtionslån.

Istället anser UC att problemen är följande:

Utlåning trots svag kreditvärdighet

Enligt UC är ett av de huvudsakliga problemen kreditprövningen och att ”vissa långivare ger konsumtionslån till personer som har stor risk att inte kunna betala tillbaka och därför inte bör får låna”. Detta kan de göra genom att ta ut så hög ränta att intäkterna täcker eventuella kreditförluster.

Preskriptionsavbrott

Dessutom utnyttjar dessa kreditbolag, enligt artikelförfattarna, möjligheten till preskriptionsavbrott och får därmed möjlighet att ta ut ytterligare ränteintäkter av låntagaren.

Kreditgivarna följer inte regelverket

Debattörerna menar att ”långivarna inte följer de regler som redan finns” men utan att gå djupare in på vilka regler som de anses bryta.

Marknadsföring och information

Ännu en orsak till överbelåning anses vara aggressiv marknadsföring från långivarna samt bristande kunskap inom privatekonomi.

De menar att vägen till lägre överskuldsättning sker genom fem andra steg än ett nationellt kreditregister.

1. Justering av skuldsaneringslagen

Detta så att lånen återbetalas i den följd de tecknades istället för idag proportionellt utifrån totala skulden. Därmed skulle de lån som tecknats sist vara mest riskfyllda för långivaren att ge.

2. Justera preskriptionslagen

Detta så att en absolut preskriptionstid införs på alla konsumtionslån. Konsumtionslån kan idag förlängas hur länge som helst. I Finland är gränsen 15 år.

3. Justera konsumentkreditlagen

Detta för att det ska bli ”förbjudet att marknadsföra högkostnadskrediter”

4. Justera Konsumentverkets tillsyn

Detta för att öppna upp fler tillsynsärenden mot långivare som inte följer regelverket.

5. Justera utbildningsnivån inom privatekonomi

Detta genom att antingen införa privatekonomi som ett enskilt ämne eller öka timmarna inom andra ämnen.

”UC:s egenintressen ska inte stå i vägen”

Bisnode och Creditsafe, håller däremot inte alls med det resonemang som företrädarna för UC lyfter upp i deras debattartikel. Att UC inte primärt vill att ett nationellt register ska skapas ser de snarare som ett sätt för UC att bibehålla sin dominans på marknaden.

Samhället behöver vidta åtgärder i kampen mot överskuldsättning. UC:s egenintressen ska inte stå i vägen för en effektivare kamp mot skulderna”/Bisnode.se

Eftersom UC är störst är det även de som behöver dela med sig av mest information till andra aktörer via ett nationellt register. Något som eventuellt skulle kunna påverka deras ställning på marknaden. I debattinlägget, av representanterna från UC, nämns däremot inget om att deras dominerande ställning skulle kunna påverkas negativt av ett sådant register.

Ena vägen utesluter inte den andra

I en slutreplik från UC påpekar Göransson/Ruuska att de inte ställer sig negativa till nationellt skuldregister men att de anser att en statlig utredning inte enbart fokusera på just detta alternativ. Istället anser de att riksdagen ska ge ”utredningen ett brett mandat att kunna föreslå olika åtgärder för att minska överskuldsättningen i samhället”.

Mycket tyder däremot på att ett register kommer. I civilutskottets offentliga utfrågning om överskuldsättning (2019/20:RFR12) framgår att ett flertal aktörer ställer sig bakom utredning i frågan samt att de tror att ett register skulle göra skillnad.

… bankerna välkomnar Finansinspektionens förslag att man ska utreda införandet av ett gemensamt kreditregister för att få en gemensam källa till samtliga krediter. Vi ser det som positivt att vi får utökade möjligheter att göra en ännu bättre kreditprövning.

Jessie Cargill-Ek, Svenska Bankföreningen

Det kan vara i form av ett skuldregister eller på annat sätt, för vi ser inte minst i ärenden om skuldsanering att man inte ens vet vilka skulder man har. Vi tror att det kan påverka kreditprövningen att den samlade bilden inte finns.

/Cecilia Hegethorn Mogensen, Kronofogdemyndigheten

Krav på daglig inrapportering av kreditengagemang för samtliga kreditgivare bör alltså utredas. Exempelvis skulle inrapportering kunna ske till en icke vinstdrivande nationell hubb.

/ Lars Zacharoff, Finansbolagens Förening

Publicerad: 9 november 2020Uppdaterad: 9 november 2020
Författare: Simon Nyström
Simon Nyström

Heltidsarbete med konsumentkrediter sedan 2013. Skapare av SmslånOnline.se och grundare av Next Lead Sweden AB.