Vilken effekt får nya snabblånelagen? (lagrådsremiss)

Det som började med ett kommittédirektiv år 2015 har nu kommit fram till steg nummer fem i Lagstiftningskedjan. Regeringen har tagit beslutet om en lagrådsremiss. Detta för att det ska skapas ”bättre förutsättningar för rimliga villkor på marknaden för snabblån och andra liknande krediter med höga kostnader”. Här spekulerar vi lite om hur låneprodukterna kommer att påverkas och ställer oss frågan om förslaget verkligen löser problemen. Vi jämför även med lagar som redan slagit igenom i Finland och vad detta fick för effekt.

Beslutet publicerades på Regerings hemsida 24:e november 2017 och media var snabba:

Smslån i media

Detta är egentligen inga spektakulära nyheter eftersom inget nytt framkommit som vi inte redan visste. För det var ju självklart att regeringen skulle få tillbaka alla remisser och utifrån det skriva ihop något till Lagrådet. En självklart del i kedjan så att säga.

Räntetak

I den gällande lagrådsremissen finns förslaget att effektiv ränta inte får vara på mer än 40% över gällande referensränta. (som för tillfället är på -0,5%). Dessutom ska inte den totala summa som låntagaren behöver betala tillbaka kunna överstiga lånat belopp – lån på 2000 kr ska aldrig återbetalas med mer än 4000kr.

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund kommenterade följande:

”Nu vidtar regeringen kraftfulla åtgärder för att få till en mer ansvarsfull marknad och för att minska risken att snabblån och andra dyra lån leder in personer i en skuldspiral”.

Målet är att den nya lagen ska börja gälla 1:a september 2018

Vad är lagrådsremiss?

Lagrådsremiss är ett utkast till kommande lag som ges från Regeringen till Lagrådet. Lagrådet kommer sedan att granska förslaget för att se om det på något sätt strider mot gällande lagar. Efter att detta skett kan Regeringen bearbeta förslaget och i ett sista steg lämna den till Riksdagen via en proposition.

Lagrådsremissens del av processen

Vad är målet – och når man dit?

Per Bolund säger att lagen skaminska risken att snabblån och att andra dyra lån leder in personer i en skuldspiral”.  Vilka ”andra dyra lån” han syftar på skulle vara intressant att veta. För i det förslaget som ligger finns det en ett flertal undantag. Det är tydligt att lagen begränsar smslån – men knappast andra låneformer.

Kreditköp – Lagen är inte tänkt att gälla kreditköp. En person som köper en TV för 20 000 kr kan alltså få acceptera en högre effektiv ränta än vad räntetaket reglerar. Det är något som redan idag förekommer men då främst vid köp på lägre belopp. Det är inte svårt att få en hög effektiv ränta om delbetalningsräntan är kring 20% och man ska betala aviavgift varje månad. Detta förutsatt att beloppet är relativt lågt (någon tusenlapp).  Men kreditköp ska inte begränsas.

Kreditkort – Kreditkort ska inte heller innefattas av lagen. Hur man ska behandla kontokrediter är svårt att veta. Men eftersom kontokrediter har samma ekonomiska upplägg som ett kreditkort (flexibel återbetalning) blir det intressant att se om det går att applicera lagen på denna låneform – troligtvis inte.

Hur gick det i Finland?

Svenska och finska flaggan

I Finland infördes en liknande lag 2013. Kortfattat så reglerar lagen att lån under 2000 Euro inte får ha ränta på över 50% över referensräntan. Någon gräns för lånebelopp har visserligen inte diskuterats i Sverige men i övrigt finns likheter.

I Finland har låneföretag relativt enkelt gått runt lagen. Det sker på följande vis:

En låntagare vill låna 500 Euro. Summan är under gränsen för räntetaket och därmed begränsas låneföretaget av detta tak. En lösning är att ha lägsta lånebelopp på 2001 Euro. Men alla vill inte låna 2001 Euro om man enbart har behov av 500.

En lösning har därför blivit att erbjuda en låneform som kan liknas med en kontokredit. Lånet tecknas på exempelvis 2100 Euro men det är sedan enbart valfritt belopp som betalas ut. Den som vill ha 500 Euro kan alltså få det. Hokus Pokus har företagen gått förbi lagen och kan bibehålla lika höga räntor.

Samtidigt visade det sig att flera låntagare tecknade större lån (eftersom det är få aktörer som erbjuder lägre summor). Det i sig har resulterat i att skulderna blivit större innan de kommit till Kronofogden.

Behovet av lån på lägre summor försvinner ju inte bara för att en specifik låneform förbjuds eller regleras sönder. Det finns alltså ett behov. Precis som Advokatsamfundet skriver i sin remiss så förklarar inte utredningen hur de gällande förslaget skulle leda till att behovet (att låna små summor) försvinner med den nya lagen.

Samma utveckling i Sverige?

Skulle detta även kunna hända i Sverige? De som följt utvecklingen av snabblånebranschen har nog redan sett utvecklingen åt det hållet. Det är allt vanligare att man erbjuder kontokrediter. Skulle denna låneform få dispens från räntetaket kommer inte någon jättestor ändring ske på marknaden.

Det finns även ett stort utbud av långivare som erbjuder privatlån med räntor kring 30% med kortast amorteringstid på 1 år. Är det hit som låntagarna nu kommer gå för låna några tusenlappar? Skulle de låna 5000kr och betala tillbaka snabbare än gällande amorteringsplan skulle det självklart skapa lägre kostnader. Men människor tar inte alltid de mest rationella ekonomiska besluten. Det är nog fler som tycker det är behändigt att få en låg månadsbetalning och därmed betala över ett år. Därmed kommer kapitalkostnaden för lånet blir högre än på många nuvarande snabblån. Dessutom finns risken att det blir som i Finland – skulden är större när man väl kommer till Kronofogden.

Risto Koulu (professor i processrätt) berättar till tidningen att lagen alltså inte fått önskad effekt. För att få bukt med problemet skulle det, enligt honom, vara bättre att öka företagens ansvar. Kreditgivaren borde säkerställa att låntagaren faktiskt har möjlighet att betala tillbaka lånet. ”Om inte så skulle det leda till ett straff. Alltså om långivaren beviljar krediter slarvigt så får lånet inte drivas in”.

Det är däremot en åsikt som inte Göte Hovrätt har. De skriver i sin remiss att ”civilrättslig sanktionsregel vid bristande kreditprövning inte bör införas”. Det skulle helt enkelt bli för många onödiga rättstvister.

Fortsättning följer…

 

Summering
Vilken effekt får nya snabblånelagen? (lagrådsremiss)
Artikel
Vilken effekt får nya snabblånelagen? (lagrådsremiss)
Författare
Publicerat av
SmslånOnline.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *