Smslån Online

Konsumentprisindex

Jämför penningvärdet från 1830 till 2017

Pengarna hade ett större värde förr. På några årtionden har penningvärdet minskat mycket. Det kan vara intressant att se dessa förändringar och vi har därför gjort ett verktyg för detta. Det går att jämföra penningvärdet för två olika år ända tillbaka till 1830. Ex: Visste du att du med 13.000 kronor på fickan år 1830 hade varit miljonär med dagens mått mätt.

Värdena är hämtade från Statiska centralbyrån (SCB) och kallas konsumentprisindex (KPI). Det är en del av Sveriges officiella statistik. Syftet är att mäta hur priserna utvecklas för allt som konsumeras privat. En ny beräkning görs varje månad.

Räkna ut penningvärdet

Om du hade kronor år
så motsvarar det
år

Användningsområden för konsumentprisindex

Konsumentprisindex har ett antal huvudsakliga användningsområden. Kompensationsändamål är ett av dem. Det innebär att man beräknar förändringar av tex pensioner och socialbidrag för att följa priserna för det som konsumeras så att man fortfarande har råd att köpa samma saker och lika mycket som tidigare (samma köpkraft).

Ett annat ändamål är beräkning och analys av realinkomstutveckling för hushållen. Alltså hur köpkraften utvecklas. Den bestäms dels av lönen men också av inflationen. Om lönen och inflationen ändras lika mycket så har inte köpkraften förändrats.

Inflation

Betydelsen av ordet inflation är en uppgång av prisnivån i samhället. Pengarna blir alltså mindre värda. Bäst är det om inflationen är stabil och låg för då blir det lättare att tex ta beslut om investeringar och att handha löneförhandlingar. Är inflationen istället hög och instabil så leder det till osäkerhet och potentiellt dämpad ekonomisk aktivitet.

Deflation

Deflation betyder att priserna sjunker. Det är ofta ett dåligt läge för ekonomin. Det problematiska är att det finns förväntningar om att priserna ska gå ner framöver och att man därför tvekar inför investeringar och konsumtion. En deflationsspiral riskerar att skapas där priserna sjunker ytterligare. Ett land som har haft substantiella problem med detta är Japan, ända sedan tidiga delen av 1990-talet.

Den privata konsumtionen

Den största delen av den privata konsumtionen består av hushållens boendeutgifter. De är alltså den allra största vikten i konsumentprisindex. De består av tex hyror, reparationer, räntekostnader och fastighetsskatt. Om bolåneräntorna justeras så blir det omedelbart en förändring av indexet. Om Riksbanken sänker reporäntan för att åstadkomma en höjning av inflationstakten på sikt, så blir resultatet oftast sänkta bolåneräntor. Vilket bidrar till nergång för KPI och motverkar då syftet med sänkningen av reporäntan. P.g.a. det så har Riksbanken div kompletterande sätt att mäta inflationen för att säkra hög kvalité på besluten angående penningpolitiken.