Det behöver inte vara fel att ta ett lån, ett lån gör dig varken rik eller fattig. Men lånet påverkar din personliga ekonomi, och det är bra om du förstår hur det hänger ihop.
Först ska vi se hur man definierar ”förmögenhet”. Även om man inte är rik har man alltid en viss förmögenhet, och det är något vi måste ha koll på när vi pratar om lån och skulder.
Definition: Förmögenhet = Tillgångar – Skulder
Om du räknar ihop allt du äger och drar ifrån allt du är skyldig, då får du en siffra som kallas din förmögenhet. Om allt du äger är hundra kronor i plånboken, ja då är detta din förmögenhet – hundra kronor. Och en plånbok.
Men låt oss kika på ett mer realistiskt exempel.
Säg att du har sparat undan fem tusen kronor på bankkontot. Du har tusen kronor kontant, fördelat på byxfickan och byrålådan. Du är skyldig femhundra kronor till en kompis efter senaste utgången. Vad är din förmögenhet?
Tillgångar: 6000 kr
Skulder: 500 kr
==================
Förmögenhet: 5500 kr
Nu ska vi se hur din förmögenhet påverkas av olika händelser, som att du tar ett lån eller köper en cykel.
Hur tror du att din förmögenhet påverkas av att du tar ett lån? Du kanske bländas av de klingande mynten och tror att man kan bli rik av att låna? Eller du kanske skräms av skulden och tror att lånet gör dig fattig? Inget av alternativen stämmer, förmögenheten är oförändrad.
Antag att du lånar tusen kronor av en annan kompis. Innan du tar lånet har du en förmögenhet på 5500 kronor: sextusen kronor i tillgångar minus femhundra kronor i skulder.
Hur ser dina tillgångar och skulder ut efter det nya lånet? Jo, så här:
Tillgångar: 7000 kr
Skulder: 1500 kr
==================
Förmögenhet: 5500 kr
Visst, du har ökat dina tillgångar i klingande mynt, det är riktigt. Men du har samtidigt ökat din skuld med exakt lika mycket. Själva lånet gör dig alltså varken rikare eller fattigare.
Så hur går det då till när man minskar sin förmögenhet? Är det när man handlar? Nej, det påverkar inte heller förmögenheten. Konstigt va?
Säg att du köper en cykel för tvåtusen kronor. Då är du väl tvåtusen kronor fattigare sen? Nej, faktiskt inte.
Förvisso, du har nu tvåtusen kronor mindre på bankkontot. Men i utbyte mot dem har du ju fått en cykel. Och vad är cykeln värd? Jo, tvåtusen kronor. Per definition. I och med att det var det du betalade för den.
Cykeln är en tillgång. Din förmögenhet ser fortfarande exakt likadan ut.
Tillgångar: 7000 kr
Skulder: 1500 kr
==================
Förmögenhet: 5500 kr
”Jaha, vad bra, då kan man ju låna och handla precis hur man vill, om det inte påverkar förmögenheten?” kanske du tänker. Fel.
För efter att du har tagit lånet, och efter att du har köpt cykeln, kommer din förmögenhet börja krympa. Lite i taget och så sakta att du kanske inte ens märker det. Men en dag kommer du att märka det.
Så hur går det då till när man bli fattigare? Vad är det som händer? Jo, både prylar och skulder hänger ihop med vissa kostnader.
Efter ett år kanske du vill sälja cykeln för att få loss lite pengar. En del tillgångar är så svåra att handla för. Då kan du ju byta cykelns värde mot pengar igen utan att påverka förmögenheten, eller hur?
Det stämmer på sätt och vis. Men ändå inte. När du säljer cykeln får du inte tillbaka lika mycket pengar som du köpte den för. Cykeln har minskat i värde.
Låt oss säga att du får tusen kronor för cykeln. Då har din förmögenhet minskat med tusen kronor under det här året, bara genom tidens gång.
För varje dag som går minskar värdet av dina prylar, och din förmögenhet minskar i samma takt. Sen tillkommer förstås andra kostnader, som reparationer och underhåll och kanske avgift för parkering eller cykelförråd, en ny cykelhjälm och så vidare.
Alla dessa kostnader minskar din förmögenhet löpande. Men sen finns det en annan effekt som är svårare att se. Inte precis en kostnad, men nästan. Genom att du köper saker tackar du nämligen nej till att förmögenheten växer.
Att äga saker har en annan sorts kostnad, som inte är en egentlig kostnad. Det brukar kallas ”alternativkostnad”.
Genom att du byter tvåtusen kronor mot en cykel kan du nämligen inte ha just de pengarna på banken längre. Och därigenom kommer du inte få någon ränta för dem.
Utebliven ränta är egentligen ingen kostnad, men det är en frånvaro av inkomst. Du tackar nej till räntan som du skulle ha fått för pengarna om du inte hade handlat för dem.
Nu kanske du tänker att det ändå inte blir så mycket ränta på tvåtusen kronor. Återigen har du rätt, men ändå inte. Om du sätter in tvåtusen kronor på banken idag, kommer avkastningen kanske inte bli så stor på ett år, det är sant. Men om du sedan sätter in avkastningen på kontot och låter ytterligare ett år passera, då kommer totala avkastningen efter två år vara mer än dubbelt så stor som efter ett år. Om du fortsätter så under årens lopp, växer kapitalet till sig genom ränta på ränta-effekten.
Varje gång du gör av med pengar, avstår du från ränta på ränta på de pengarna för resten av livet. Det gör faktiskt en viss skillnad i slutänden. Särskilt om du tänker leva länge.
Vi såg ovan att din förmögenhet inte påverkas när du tar ett lån. Det stämmer, men det är tyvärr inte hela sanningen. Ett lån hänger alltid ihop med vissa kostnader, och kostnader minskar alltid din förmögenhet.
Under tiden som lånet löper kommer du att betala ränta, oftast en gång i månaden. Räntan är en kostnad. Det är pengar som försvinner från din förmögenhet och aldrig kommer tillbaka.
Ofta finns det också en avgift som ska betalas för lånet, kanske redan när du tar lånet, eller regelbundet under lånets löptid. Vi ska se hur räntor och avgifter påverkar din förmögenhet.
Vi återgår till vårt första exempel. Du har tillgångar på sextusen kronor och en skuld på 500 kronor som du har lånat av en kompis.
Nu kanske man inte brukar betala ränta till sina kompisar, men låt oss anta att din kamrat är lite affärsmässig av sig. Hon vill ha tio kronor i avgift varje månad så länge lånet löper, samt tio procent av lånebeloppet i ränta. Rimligt eller inte, det var er deal som du gick med på den där kvällen. Hon kanske egentligen inte ville låna ut pengar till en god vän, men du övertalade henne? (Eller så kan du tänka dig att det rör sig om ett SMS-lån.)
Det innebär att dina tillgångar minskar med sextio kronor vare månad. Skulden däremot är oförändrad, och alltså minskar din förmögenhet, som vi ska se.
Efter fyra månader har du betalat 240 kr i ränta och avgifter, och din förmögenhet har minskat med samma belopp. (Vi låtsas att ingenting annat händer. Det är orealistiskt, men det är för att få ett tydligt exempel.)
Tillgångar: 6000 – 240 = 5760 kr
Skulder: 500 kr
==================
Förmögenhet: 5260 kr
Så länge lånet löper minskar hela tiden din förmögenhet med kostnaden för lånet. Känns det inte bra? Jamen då är det kanske bäst att börja betala av på lånet!
En avbetalning på ett lån kallas ”amortering”, och även om amorteringar är pengar som ska betalas ut är det ingen kostnad. Hur hänger det ihop? Häng med så ska vi se.
Det där är en sägning som alla besserwissrar älskar att slänga sig med. Ändå stämmer det som de säger. Hur kan det lomma sig?
Återigen tittar vi på hur din förmögenhet definieras. Innan du amorterar ser det ut så här:
Tillgångar: 5760 kr
Skulder: 500 kr
==================
Förmögenhet: 5260 kr
Sen betalar du av hundra kronor på lånet. Din kompis blir glad men du känner dig fattigare. Och det stämmer att dina tillgångar har minskat med hundra kronor, men din förmögenhet är ändå oförändrad. Se själv:
Tillgångar: 5660 kr
Skulder: 400 kr
==================
Förmögenhet: 5260 kr
Din förmögenhet är oförändrad. Du har minskat dina tillgångar, men du även minskat dina skulder. Det är precis som när du tog lånet, fast tvärtom.
Vad är det för bra med det då, om det inte påverkar förmögenheten? Jo, nu kommer lånet att kosta lite mindre varje månad. Din förmögenhet kommer inte minska lika snabbt. Det är bra.
Räntan på tio procent blir nu fyrtio kronor, eftersom skulden har gått ner till fyrahundra kronor. Med avgiften på tio kronor kommer din månadskostnad bli femtio kronor istället för sextio kronor. Smart!
Lärdom: Amorteringar sänker kostnaden för lånet
Nu har vi sett att både konsumtion och värdeminskning och låneräntor och avgifter kostar pengar som försvinner ut ur din förmögenhet för alltid. Med ränta på ränta-effekten växer hela tiden det belopp som du hade kunnat ha tillgång till men som du nu har avstått ifrån, för gott.
Fråga: Varför ska man då överhuvudtaget köpa saker och låna pengar? Varför gör man inte som Joakim von Anka och sparar vartenda korvöre man kommer över?
Svar: Därför att det finns andra värden i livet än ekonomiska värden.
Att äta har ett visst värde. Att ha kläder och tak över huvudet har ett värde. Att gå på bio eller gå på konsert eller läsa en bra bok har ett värde.
Det här är inte värden som uttrycks i kronor och ören, utan i något annat. I välmående, trivsel, meningsfullhet. Lycka kanske. Men att värdena existerar bevisas just genom att vi så gärna byter våra pengar mot dem.
Det kostar att leva, helt enkelt. Och livet handlar inte om vem som är rikast när man dör.
Dessutom kan man ibland få avkastning för de pengar man lånar. Om man till exempel lånar pengar för att studera kan det hända att man höjer sin lön ganska markant under många år efter studierna. Man kan få tillbaka kostnaden för lånet med bred marginal.
Det behöver alltså inte vara fel att ta ett lån. Men lånet medför kostnader, och man måste förstå hur det påverkar ens personliga ekonomi. Hoppas den här artikeln har ökat din förståelse lite, men det finns mycket mer att läsa.