De nya reglerna i konsumentkreditlagen – vad ändras den 1:a mars 2025?
Från och med den 1:a mars 2025 träder betydande förändringar i kraft i den svenska konsumentkreditlagen. Denna uppdatering syftar till att stärka konsumentskyddet och minska risken för överskuldsättning, men det intressanta är att trots de stora regleringar som införts sedan 2018 har debatten kring snabblån knappt förändrats.
Simon NyströmSimon Nyström
Skapare av SmslånOnline.se
Under lång tid har jag följt och jämfört smslån, belyst möjliga problem och försökt ge en nyanserad bild av denna låneform. Sajten startades 2008 och har sedan dess arbetat för att förmedla saklig information om smslån. Jag konsultar idag också en del i branschen.
Läs mer om migNär smslånet var en superskurk – på riktigt!
Smslånen som exploderade i popularitet under 2000-talet, hade tidigare en struktur som möjliggjorde extremt höga effektiva räntor. Lån kunde förlängas i all oändlighet och genom avgifter snarare än räntor kunde långivarna komma runt lagstiftningen. Konsumenter fastnade i en ond spiral där de förlängde lånen istället för att amortera, vilket innebar att de betalade mycket mer än vad de ursprungligen lånat. Det var inte ovanligt att en låntagare betalade tillbaka flera gånger sitt ursprungliga lånebelopp på grund av höga avgifter och räntor.
Det finns en viss förvirring kring kritiken mot låneprodukter och genom åren har jag sett vissa snabblån angripas lika hårt som de grisigaste snabblånen bara för att journalisten inte förstår skillnad mellan lånekostnad och avbetalning. Därför tänker jag här visa vad det faktiska problemet var: låntagaren lockades till förlängning istället för avbetalning. ”Hugget som stucket” säger du kanske? ”FEL!” svarar jag då. Det var förlängningen på 500 kronor varje månad för ett lån på 5000 kronor som var skurken, inte månadsbetalningen på 440 kronor för ett annat snabblån på 5000 kronor som avbetalades på ett år. Självklart för den som vet skillnaden, svårare för den som inte gör det.
Hur smslånens affärsmodell lade över all risk på kunden
Följande graf, du kan testa lite själv, visar den enorma skillnaden mellan dåtidens förlängning och dåtidens avbetalning.
Problemet var att smslånet aldrig amorterades. Kunden både lockades eller tvingades in i en evig räntefälla där varje månad innebar en ny kostnad utan att skulden minskade. Till skillnad från ett traditionellt lån där en del av betalningen går till amortering, var smslånens affärsmodell baserad på att kunden endast betalade en hög avgift för att få skjuta upp sin skuld. Detta skapade en skuldspiral där varje förlängning gjorde det svårare att bryta sig loss.
Detta var inte en olycklig bieffekt – det var affärsmodellen. Långivarna hade ingen avsikt att få tillbaka sitt kapital snabbt. Istället byggdes hela affärsmodellen på att låntagaren inte skulle betala tillbaka snabbt utan lockas eller tvingas till att betala förlängningsavgifter om och om igen. En kund som betalade tillbaka sitt lån var en förlorad inkomstkälla. Den mest lönsamma kunden var den som aldrig kunde bli fri.
I praktiken innebar detta att kunden tog hela risken, medan långivaren säkrade en stabil inkomstström utan att behöva oroa sig för att få tillbaka lånebeloppet. Långivaren kunde fortsätta ta ut skyhöga avgifter utan att någon faktisk avbetalning skedde och många kunder betalade tillbaka flera gånger lånets ursprungliga storlek – utan att någonsin bli skuldfria.
Denna affärsmodell var så extremt lönsam för långivarna och så destruktiv för konsumenterna att lagstiftarna till slut såg sig tvungna att ingripa. 2018 års reglering satte stopp för denna typ av kreditupplägg genom att införa räntetak, kostnadstak och begränsningar på förlängningar.
Sammanfattning av ändringarna i konsumentkreditlagen 2018
År 2018 infördes viktiga lagändringar i konsumentkreditlagen för att skydda konsumenter från riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. De centrala förändringarna var:
- Räntetak: Krediträntan och dröjsmålsräntan för en högkostnadskredit fick inte överstiga referensräntan + 40 procentenheter.
Syftet var att begränsa de extrema räntorna som förekom i smslån och andra kortfristiga krediter. - Kostnadstak: Totala kostnaden för en högkostnadskredit fick inte överstiga själva lånebeloppet. Detta innebar att en låntagare aldrig kunde bli skyldig att betala mer än dubbelt så mycket som det ursprungliga lånet, inklusive ränta, avgifter och eventuella förseningskostnader.
- Begränsning av förlängningar – Kreditgivare fick inte längre bevilja obegränsade förlängningar av lån. Syftet var att förhindra att låntagare hamnade i en spiral av ständigt förlängda lån där de endast betalade avgifter utan att minska skulden.
Skärpta regler för marknadsföring. - Tydligare information: Kreditgivare blev skyldiga att lämna tydligare information om kostnader och risker.
- Restriktivare marknadsföring: Marknadsföring av lån fick inte vara påträngande eller locka till ogenomtänkta beslut.
Källa: Regeringens proposition 2017/18:72
Detta döda den ursprungliga modellen. Nu hade långivarna inte råd att slarva på samma sätt eftersom det i större mån drabbade dem själva istället för enbart kunden.
Vad ändras 2025?
Den nya lagändringen som träder i kraft den 1:a mars 2025 innebär ytterligare en reglering av räntetak och kostnadstak för nästan alla typer av konsumtionslån.
- Sänkt räntetak – krediträntan får inte vara högre än 20 procentenheter över referensräntan, vilket är en halvering från dagens tak på 40 procentenheter.
- Begränsning av förlängningar – ett lån får bara förlängas en gång, vilket sätter stopp för den gamla taktiken att hålla låntagare fast i en ständig skuldfälla.
- Skärpt kostnadstak – totala kostnader för en kredit får inte överstiga lånebeloppet.
- Marknadsföring och transparens – kreditgivare måste ge tydligare information om lånevillkor och varna för riskerna med skuldsättning.
- Nytt kreditregister – ett centralt register över konsumenters krediter införs för att förhindra att människor beviljas fler lån än de klarar av.
Källa: Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning
Är snabblån verkligen det enda problemet?
Trots att dessa förändringar drastiskt minskar risken för att en enskild konsument hamnar i en långvarig skuldfälla genom snabblån, kvarstår den offentliga bilden av att det är just dessa lån som är det största problemet. Men i själva verket har konsumtionslånen hos storbankerna ofta varit en större skuldfälla än de typiska snabblånen. Medan snabblånofta varit små belopp på några tusenlappar, har storbankernas blancolån och kreditkortsskulder kunnat växa sig mycket större. Räntorna på kreditkortsskulder kan vara skyhöga men har ändå sällan hamnat i samma skottglugg som smslån. Banker som SEB, Handelsbanken, Swedbank, Nordea, SBAB, Danske Bank, Länsförsäkringar och Collector erbjuder alla konsumtionslån där räntan kan variera stort beroende på låntagarens kreditvärdighet. Räntor på blancolån kan ofta vara tvåsiffriga, och kreditkort kan ha effektiva räntor som närmar sig eller överstiger de smslån som nu reglerats bort.
Men när såg vi senast en upprörd debatt om bankernas blancolån? Varför är det fortfarande just ordet ”snabblån” eller ”smslån” som används?
I min lånekalkylator ser du att den stora boven, förlängningarna, redan har reglerats bort och att kostnadstak och räntetak har införlivats sedan länge. Det som en gång var en okontrollerad marknad för snabba lån har i praktiken jämnats ut med den bredare lånemarknaden. Ändå fortsätter narrativet att det är ”snabblån” som är den stora faran.
Är det inte så att man ofta döljer större problem genom att sätta fokus på något annat? Genom att peka på smslånen kan banker och myndigheter flytta fokus bort från de verkligt lönsamma men riskfyllda konsumtionslånen. Istället för att ifrågasätta bankernas roll i överskuldsättningen kan man fortsätta bygga upp narrativet om den enskilde stackaren som tog ett snabblån och hamnade hos Kronofogden – när den verkliga skuldfällan kanske fanns i kreditkortsfällan hos en av de stora bankerna?
Vad betyder detta för konsumenterna?
De nya reglerna gör det svårare för kreditgivare att ge ut ohållbara lån och skapar en mer transparent kreditmarknad. Det blir svårare att fastna i skuldfällor, men det innebär också att färre personer kommer att få tillgång till lån. Vissa grupper, som tidigare kunnat få lån till hög ränta, kan komma att exkluderas helt från kreditmarknaden.
Det återstår att se hur denna reform påverkar den svenska kreditmarknaden på lång sikt, men det är värt att reflektera över varför debatten fortfarande kretsar kring snabblån när de verkligt stora låneproblemen ofta återfinns någon annanstans.