Lånekostnader förr vs. nu – från enkel matematik till finstilta vampyrer

Av: Simon Nyström Simon Nyström
Simon Nyström

Simon Nyström

Skapare av SmslånOnline.se

Under lång tid har jag följt och jämfört smslån, belyst möjliga problem och försökt ge en nyanserad bild av denna låneform. Sajten startades 2008 och har sedan dess arbetat för att förmedla saklig information om smslån. Jag konsultar idag också en del i branschen.

Läs mer om mig
En tecknad, humoristisk illustration i noir-stil föreställande en vampyrliknande bankir i en mörk kostym med röd slips. Bankiren har ett överdrivet elakt leende och glänsande huggtänder medan han komiskt suger livet ur en panikslagen kund. Kunden viftar med armarna och håller i en nästan tom plånbok, med en uppgiven och förskräckt min. Scenen utspelar sig i ett stiliserat 1930-tals kontor med dramatiska men lekfulla skuggor. Pengar och skuldsedlar svävar i luften och förstärker den absurda, komiska känslan i bilden.

Lånekostnader är inte längre den enkla ekvation du en gång mindes. Förr var det som att köpa en varmkorv – du lade upp en femhundring, fick din korv och gick vidare. Inget tjafs, inga dolda avgifter. Tog du ett smslån på 5000 kr, visste du att du skulle betala 500 kr i ränta. Klart och tydligt, pang på rödbetan.

Men idag? Idag har vi lägre räntor och bättre villkor, men till priset av en mental hinderbana. Långivarna har bjudit in oss till en maskeradbal där de flinar vänligt samtidigt som de håller en juridisk finstilt dolk bakom ryggen. Visst, de värsta fällorna är borta, men istället har det raka bytts ut mot något smygande – en osynlig vampyr som sakta suger ut avgifter och småpåslag medan du fortfarande tror att du kom undan billigt.

Välkommen till vår nya era, där det enkla har blivit billigt och det dyra har klätt ut sig till en pedagogisk ränteberäkning. I den här artikeln ska jag förklara varför lånekostnader är svårare att förstå än någonsin – trots att alla låtsas som att det är lika enkelt som att räkna ut växeln på en tjuga.

Nej, din grundskolematte hjälper dig inte här – vilket jag nu ska visa.

Lånekostnader är inte så enkla som du tror!

Att låna pengar är sällan så rakt på sak som det kan verka vid första anblicken. På ytan kan vissa lån verka enkla att förstå – men djupt inne döljer sig ofta komplexa beräkningar som gör det svårt att veta exakt vad man betalar. Nedan presenteras tre exempel som visar hur villkoren kan variera från det simplaste smslånet till mer avancerade produkter som annuitetslån och kontokrediter.

Exempel 1: Det enklaste smslånet

När smslån var nytt var allt enkelt – och svindyrt. Du  kunde enkelt låna 5000 kr i 30 dagar, med en kostnad på 500 kr.  Det är lätt att förstå:

  • Lånebelopp: 5000 kr
  • Räntekostnad: 500 kr
  • Betala tillbaka: 5500 kr

Detta innebär att du betalar 500 kr i ränta på ett lån om 5000 kr under 30 dagar, vilket motsvarar en periodränta på:

Periodränta = 500 / 5000 = 0,10  (10%)

För att räkna ut den effektiva räntan på årsbasis används formeln:

Effektiv ränta = (1 + 0,10)^(365/30) - 1
               ≈ (1,10)^12,17 - 1
               ≈ 3,19 - 1
               ≈ 2,19  (ca 219%)

Trots en enkel och tydlig redovisning visar det sig alltså att kostnaden i effektiv ränta ligger runt 219% per år – en siffra som får många att höja på ögonbrynen.

Exempel 2: Annuitetslånet

Din gamla grundskolematematik säger att ett lån fungerar så här:

Lånebelopp: 10 000 kr
Nominell ränta: 20%
Årsavgift: 500 kr
Räntekostnad efter ett år: 2 000 kr
Total återbetalning efter ett år: 12 500 kr

Så himla enkelt. Om det nu var så, men det är det inte.

Annuitetlånet brukade ofta få sig en däng i media av journalister som inte förstod skillnad på amortering och räntekostnad och redan där blev det ju lite roligt om man själv förstod idiotin. Men iallafall. Annuitestlån utan säkerhet som betalas av löpande över 12 månader ser ut så här i sin uträkning:

  • Lånebelopp: 10 000 kr
  • Nominell årlig ränta: 20%
  • Årsavgift: 500 kr
  • Löptid: 12 månader

Vid månadsvisa betalningar beräknas den månatliga amorteringen med formeln:

M = P × (i × (1+i)^n) / ((1+i)^n − 1)
  där:
    P = 10 000 kr,
    i = 0,20 / 12 ≈ 0,01667,
    n = 12.

Uträkningen ger en månatlig betalning på cirka 925 kr. Totalt betalar du under året:

925 kr × 12 = 11 100 kr
11 100 kr + 500 kr (årsavgift) = 11 600 kr

Det är enkelt och praktiskt med lika stora månadsbetalningar. Problemet redan här är att folk troligtvis inte förstår vad som är amortering och räntekostnad varje månad. Att lägga upp lånet på en lång löptid för att få en låg månadsbetalning kunde te sig som en god strategi, men se den går inte. för räntekostnaden läggs alltid i början av avbetalningen. Testa lånekalkylatorn för att se hur det går till.

Annuitetslånet med lång löptid är faktiskt ett perfekt säljargument för att få en låg effektiv ränta med lång löptid att se gynnsam ut – trots att det är en mildare produkt än smslånet.

Exempel 3: Revolverande kredit med uttagsavgift

Kontokrediter kan verka attraktiva i sin flexibilitet, men döljer en komplexitet som gör det nästan omöjligt att få en klar överblick över de verkliga kostnaderna. När snabblånen reglerades ändrades de enkla smslånen snabbt till kontokrediter för att köra vasmpire style på kunden och därigenom kunna ta igen förlorade intäkter.

Det ska poängteras att produkten är mildare på riktigt – men det är trots det enklare att betala mycket mer än man tror helt eftersom kostnaderna är nästintill omöjliga att överblicka.

I detta exempel över en period på 3 månader beaktas:

  • En årlig ränta på 20% (cirka 0,000548 per dag), där räntan beräknas dagligen på det aktuella saldot.
  • En uttagsavgift på 1% för varje uttag.

Månad 1

  • Dag 1–5: Startsaldo 0 kr.
  • Dag 6: Uttag på 10 000 kr. Uttagsavgift: 1% av 10 000 kr = 100 kr. Nytt saldo: 10 000 + 100 = 10 100 kr.
  • Dag 20: Inbetalning på 3000 kr. Nytt saldo: 10 100 − 3000 = 7100 kr.

Räntekostnad för månad 1:

  • Dag 6–19 (14 dagar) med 10 100 kr: 10 100 × 0,000548 × 14 ≈ 77,5 kr.
  • Dag 20–31 (11 dagar) med 7100 kr: 7100 × 0,000548 × 11 ≈ 42,8 kr.

Total ränta månad 1 ≈ 120,3 kr.

Månad 2

  • Startande saldo: 7100 kr.
  • Dag 1–9: Inget nytt – saldo 7100 kr.
  • Dag 10: Uttag på 5000 kr. Uttagsavgift: 1% av 5000 kr = 50 kr. Nytt saldo: 7100 + 5000 + 50 = 12 150 kr.
  • Dag 25: Inbetalning på 4000 kr. Nytt saldo: 12 150 − 4000 = 8150 kr.

Räntekostnad för månad 2:

  • Dag 1–9 (9 dagar) med 7100 kr: 7100 × 0,000548 × 9 ≈ 35,0 kr.
  • Dag 10–24 (15 dagar) med 12 150 kr: 12 150 × 0,000548 × 15 ≈ 99,9 kr.
  • Dag 25–28 (4 dagar) med 8150 kr: 8150 × 0,000548 × 4 ≈ 17,9 kr.

Total ränta månad 2 ≈ 152,8 kr.

Månad 3

  • Startande saldo: 8150 kr.
  • Dag 1–5: Inga transaktioner – saldo 8150 kr.
  • Dag 6: Uttag på 2000 kr. Uttagsavgift: 1% av 2000 kr = 20 kr. Nytt saldo: 8150 + 2000 + 20 = 10 170 kr.
  • Dag 20: Inbetalning på 3000 kr. Nytt saldo: 10 170 − 3000 = 7170 kr.

Räntekostnad för månad 3:

  • Dag 1–5 (5 dagar) med 8150 kr: 8150 × 0,000548 × 5 ≈ 22,3 kr.
  • Dag 6–19 (14 dagar) med 10 170 kr: 10 170 × 0,000548 × 14 ≈ 78,0 kr.
  • Dag 20–31 (12 dagar) med 7170 kr: 7170 × 0,000548 × 12 ≈ 47,2 kr.

Total ränta månad 3 ≈ 147,5 kr.

Sammanfattning för kontokrediten:

  • Total ränta över 3 månader: 120,3 + 152,8 + 147,5 ≈ 420,6 kr
  • Uttagsavgifter: 100 kr + 50 kr + 20 kr = 170 kr

De totala kostnaderna i ränta och avgifter landar alltså runt 590,6 kr. Detta exempel visar hur även små transaktioner med uttagsavgifter snabbt förvandlas till en riktig djungel av siffror – en labyrint där du kan känna dig mer förvirrad än när du först tog fram din spargris!

Sensmoral

Det ironiska är att aggressiva, ofta dyra produkter med en mycket tydlig och enkel prisbild (som det gamla smslånet) har gett plats åt ”snällare” produkter – såsom annuitetslån och kontokrediter – där villkoren är betydligt mer komplicerade att redovisa.

Med glimten i ögat kan man säga att långivarnas villkor numera är som en avancerad kurs i finansiell akrobatik: du vet att du betalar något, men att förstå exakt hur mycket kräver en doktorsexamen i siffror!

Postat i: Snabblån | Publicerat: 21 februari 2025