När kontokrediten blir en laglig fälla

En kontokredit är en löpande kredit med ett bestämt utrymme som du kan använda vid behov. Du betalar endast ränta och avgifter på det belopp du faktiskt utnyttjar. På papperet låter det flexibelt – och för många fungerar det också just så. Men ibland utnyttjas avtalskonstruktionen till att skapa en skuldfälla som är svår att genomskåda. Allt inom lagens ramar.

Av: Simon Nyström

Publicerat: 4 apr 2025

Simon Nyström

Skapare av SmslånOnline.se

Under lång tid har jag följt och jämfört smslån, belyst möjliga problem och försökt ge en nyanserad bild av denna låneform. Sajten startades 2008 och har sedan dess arbetat för att förmedla saklig information om smslån. Jag konsultar idag också en del i branschen.

Läs mer om mig

En historia från verkligheten

Vi kan kalla honom ”M”. En helt vanlig person som beviljas en kontokredit på 50 000 kronor. När han tagit ut hela beloppet får han möjlighet att höja kreditgränsen i fem omgångar, med 4 000 kronor åt gången.
Det innebär ytterligare 20 000 kronor i tillgängligt utrymme. Men varje höjning räknas som ett nytt uttag – vilket innebär att varje steg belastas med en ny uppläggningsavgift.

När allt summeras har han fått 70 000 kronor i handen. Men den totala skulden landar på över 84 000 kronor. Avgifterna, som överstiger 14 000 kronor, uppstår utan att någon extra ränta tillkommer.

Det är här det blir knepigt. Varje gång kunden höjer sitt kreditutrymme debiteras en ny uppläggningsavgift. Det är samma kredit – men uppdelad i flera delar, där varje del ses som ett nytt lån.
För kunden är det lätt att tro att man bara utökar sin befintliga kredit. Men i praktiken leder det till nya kostnader varje gång.

Sedan 2018 finns regler som begränsar den totala kostnaden för ett lån. Tidigare gällde ett tak på 40 % effektiv ränta, inklusive alla avgifter. Idag styrs det istället av ett rörligt räntetak: referensräntan plus 20 procentenheter.
Trots skärpt lagstiftning är det fortfarande möjligt att konstruera avgiftsmodeller som håller sig inom lagens ramar – men som i praktiken skapar oproportionerliga kostnader för konsumenten.

Den effektiva räntan ska ge en helhetsbild av kostnaden. Men i vissa fall förvandlas den till en illusion.
Ett exempel från en långivares egna villkor visar hur 9 500 kronor i kredit leder till en återbetalning på 14 417 kronor – motsvarande en effektiv ränta på 186,87 %. Allt enligt reglerna.

Så kringgår man reglerna

För att maximera intäkterna används ibland olika taktiker:

• Delar upp krediten i flera uttag
• Tar ut en uppläggningsavgift för varje höjning
• Formulerar avgifter på sätt som försvårar insyn
• Lägger till nya kostnader när kunden vill ha en avbetalningsplan

Dessa metoder är ofta juridiskt gångbara, men moraliskt tveksamma. Det handlar om att tänja på gränser snarare än att följa reglernas anda.

Vad händer när du inte kan betala?

När betalningarna inte längre går ihop uppstår ofta en ny verklighet – något som flera användare på det svenska webbforumet Lånforum.se har delat med sig av i detalj.
Vanliga erfarenheter från forumet inkluderar:

• Dagliga samtal från dolda eller okända nummer
• Nekade försök till avbetalningsplan, trots att viljan att betala finns
• Inkassohot även när det råder tvist om avgifterna
• Inkassokrav från interna bolag som inte är registrerade

Flera forumtrådar vittnar om att låntagare ibland betalat tillbaka mer än dubbelt så mycket som de faktiskt fått utbetalat – utan att fullt ut förstå hur skulden växt så snabbt. Lånforum.se fungerar som en viktig kanal där konsumenter delar sina berättelser och varnar andra för otydliga avtalsvillkor.

Så skyddar du dig

Det finns saker du kan göra för att undvika att fastna:

• Läs allt det finstilta. Viktiga avgifter kan gömma sig i bilagor eller generella villkor.
• Undvik små uttag. Flera småbelopp kan generera fler avgifter än ett stort uttag.
• Använd ångerrätten. Du har 14 dagar på dig att ångra ett kredituttag och bara betala för räntan under dessa dagar.
• Gör en anmälan. Misstänker du oschysst behandling – vänd dig till Allmänna reklamationsnämnden eller Integritetsskyddsmyndigheten. Allmänna reklamationsnämnden hanterar tvister mellan konsumenter och företag, till exempel om du anser att en långivare tagit ut orimliga avgifter eller vägrar följa gällande villkor. IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, kan du kontakta om du upplever att långivaren behandlar dina personuppgifter på ett sätt som bryter mot GDPR – till exempel vid aggressiv inkassohantering eller otillbörlig delning av information. Båda myndigheterna är till för att stärka konsumentens rättigheter och stoppa oseriösa aktörer.

Kontokrediten kan vara ett användbart verktyg – men är också ett ekonomiskt minfält. Den är laglig, ofta praktisk, men kan också utnyttjas till gränsen för vad som är moraliskt acceptabelt.
Om konsumenten inte fullt ut förstår vad som sker – är det då ett ärligt upplägg?